Under medeltiden utvidgades odlingsmarken och antalet gårdar. Fornlämningarna från denna tid är förstås färre än från järnåldern eftersom gravfälten överges till förmån för kyrkogården. Av själva gårdstomterna är som tidigare nämnts bara några få bevarade. I gengäld kommer man in i en tid med skrivna källor. Här ska endast fästet Gamla Djursholm nämnas i sin egenskap av fast fornlämning.
Det gamla Djursholm
De första skrivna uppgifterna om Djursholm är från början av 1400-talet. Då omnämns den förste kände ägaren till Djursholmsgodset, Nils Jönsson (Oxenstierna). Från att ursprungligen ha varit ägare till Frössvik på Lidingö kallas han 1432 "Niclis Jönsson i Diwrsholm".
Den 13 november 1433 kan sättas som datum för Djursholmsgodsets formella tillkomst. Då skrivs nämligen det bytesbrev genom vilket Niclis Jönsson av Sancta Clara kloster förvärvar Ösby (två gårdar) och Staf "som nu Djursholms är bygdt uppå". Godset växte snabbt och redan vid 1400-talets slut sträckte det sig över hela Danderyds socken, som på denna tid även omfattade Lidingö. Bytesbrevet ger intryck av att stenhuset redan fanns när ägobytet ägde rum, år 1433. Det är fullt troligt att byggherren ändå varit Niclis Jönsson.
Ön mitt i farleden
I det lågt liggande området har landhöjningen haft mycket stora konsekvenser för strandlinjen. Idag ligger huslämningarna på en liten halvö Se karta som skjuter ut från stranden. När fästet byggdes befann sig holmen däremot nära farledens mitt, nästan lika långt från fastlandet på Danderydssidan som från Lidingö. (Lidingös stränder har genom sin branthet i stort sett behållit sin kontur.)
Sjörövare i Djursholm
Holmen var liten och bergig och borgens försörjning måste ske med båt. För några år sedan påträffades vid dykningar utanför holmen ett helt intakt större lerkärl, som antagligen förlorats vid en av dessa transporter. Dykningarna utfördes av nu okända privatpersoner i samband med ett haveri efter en kraftig grundstötning. Denna gång fick man vänlig hjälp från de boende på ön, men under medeltiden tycks man ha haft mindre ärorika traditioner. I en medeltida rimkrönika klagas nämligen över att "Niclis Jönsson många sjörövare hos sig stadde". I praktiken har det väl rört sig om förtullning som ibland tagit sig bryska uttryck, men kanske även lägliga grundstötningar kan ha gett extrainkomster.
Fästet övergavs efter ganska kort tid. Vid 1400-talets slut börjar man bygga det nya stenhus som skulle bli Djursholms slott. Se karta På en gammal karta över godset från 1700-talets början har lantmätaren Kietzling vid holmen skrivit "Gambla Djursholm med skog öfvervaxt". Holmen blev liggande öde till dess att den runt sekelskiftet togs i anspråk för villabebyggelse.
I samband med några byggnadsarbeten 1907 gjorde antikvarien Emil Eckhoff uppmätningar av murlämningarna och tog även några fotografier. Hans ritningar visar ruinerna av en 17x11 meter stor stenbyggnad med bottenvåningen uppdelad i två rum. Dessutom noterade han en försvarsvall och ytterligare grunder för träbyggnader. Eckhoffs uppgifter är idag den enda källan när det gäller stengrundens utseende. Byggnadsarbeten och trädgårdsanläggningar har efterhand spolierat och täckt över det mesta av murarna.
Då det nya slottet på höjden började byggas gick medeltiden mot sitt slut. För Danderyd markerar bygget inträdet av en ny period, godsets tid, då slottet under nästan fyrahundra är skulle spela en central och avgörande roll.
Tillbaka