Man kan man få en ganska god bild av hur Danderyd sett ut de senaste 300-400 åren med hjälp av äldre kartor och skriftliga uppgifter. Vill man gå ändå längre bakåt i tiden, till förhistorisk tid, måste man i stället försöka tolka fornlämningarna som finns i området.
• Redan på 1600-talet gjordes en första inventering av Sveriges fornlämningar. Syftet med dessa "Rannsakningarna efter Antiqviteterna" var politiskt. I det växande stormaktssverige ville man samla bevis för en lång och ärorik förhistoria. Mellan 1667 och 1684 fick alla landets kyrkoherdar i uppdrag att samla uppgifter om vilka fornlämningar som fanns i deras socknar och skicka uppgifterna till riksantikvarien. Flera fornlämningar från Danderyd finns omnämnda. Några år senare gjorde även riksantikvarien Peringsköld några anteckningar från socknen.
• Från 1700-talets slut finns några korta men intressanta notiser i "Danderyd och Lidingö Antiqvitetsbok" som skrevs av prosten Wallensteen.
• Den första vetenskapligt motiverade utgrävningen i Danderyd gjordes redan 1833. Det var den fornminnesintresserade löjtnanten F A Schürer von Waldheim som gjorde en utgrävning i Eneby med en noggrann rapport över sina iakttagelser.
• Richard Dybeck passerade Danderyd vid några av sina resor på 1860- talet. Han beskrev då flera idag försvunna fornlämningar.
• Grunden efter det medeltida fästet Gamla Djursholm fanns kvar till början av 1900-talet. I samband med villabebygnad gjorde antikvarien Emil Eckhoff uppmätningar och planer som visar de numera övertäckta murarnas utseende.
• 1925 gjorde Hanna Rydh och Ivar Schnell undersökningar av fem gravar på Ösbygravfältet. Utgrävningarna hade initierats av samfundet Djursholms Forntid och Framtid och väckte stort intresse.
• Något senare gjorde Ivar Schnell inventeringar av fornminnen i Danderyd för Nora villastad med anledning av den kommande exploateringen. G A Hellman beskrev också fornminnen inom Djursholm och upprättade ett flertal mycket detaljerade kartor.
• 1930 gjorde Ingemar Källström en fornminnesinventering för Riksantikvarieämbetet.
• På trettiotalet undersöktes också några gravar vid Berga i samband med vägdragning.
• Fornminnesinventeringen för den ekonomiska kartan som gjordes mellan 1938 och 1977 omfattade hela Sverige utom fjälltrakterna. Det var den utan jämförelse viktigaste sammanställningen av fornminnen som dittills gjorts. För Danderyd utkom kartan 1953 och inventeringen sammanfattade de flesta tidigare uppgifterna.
• 1956-60 respektive 1979 gjordes vetenskapliga utgrävningar i Mörbyområdet i samband med exploateringar.
• Ekonomiska kartan utkom i en ny upplaga 1982 och för denna utfördes 1980 en revidering av fornminnesinventeringen. En del ändringar och tillägg gjordes.
Dessutom finns kartor från 1700-talet och framåt som detaljerat visar var bebyggelsen var belägen, hur marken nyttjades och var gränserna gick.
Ytterligare en källa till bebyggelseutvecklingen är platsnamnen som i Danderyd ofta har tydlig järnålderskaraktär. Det är naturnamn (som Berga eller Nora) och namn med de typiska ändelserna –sta, -inge och -by (som Klingsta, Kevinge eller Mörby).
Materialet till den här hemsidan har tagits fram i samarbete med Björn Peck från Riksantikvarieämbetet i samband med en utställning i kommunen.
Foton: Björn Peck, Riksantikvarieämbetet, Maria Djurskog.
Läs Björns hela material här.
Tillbaka