Pedagogisk verksamhet

Vårt uppdrag och vår ambition är att få glada och trygga elever som känner arbetsglädje och att eleverna utvecklas optimalt både kunskapsmässigt och socialt utifrån sina förutsättningar.

Detta förutsätter en god arbetsmiljö och väl fungerande inlärningssituationer vilka vi definierar i separata underrubriker nedan. Här beskriver vi hur vi resonerar och arbetar kring detta. Det är vårt skoldokument. Läs Vasaskolans skoldokument
Under framtagande är också: Elevdokument samt Föräldradokument.

1. En pedagogisk plattform

Det är viktigt att eleverna omfattas av en god skolmiljö och undervisning av hög kvalitet. Det innefattar bl.a. en välordnad och inlärningsfrämjande miljö och möjligheter till självutveckling och reflektioner över sitt eget lärande. Något som också är viktigt för inlärning är ämnesintegrering vilket vi på Vasaskolan är stolta över att kunna presentera.

1.1 En välordnad och inlärningsfrämjande miljö

Eleverna får uppleva en välordnad och inlärningsfrämjande miljö vilken:

  • kännetecknas av arbetsro och ordnat klimat, trygghet, gemenskap och arbetsglädje
  • har konsekvent tillämpning av rättvisa, klara och begripliga regler
  • lägger tyngdpunkten på positiv bekräftelse
  • är strukturerad, stimulerande och har en tydlig uppgiftsorientering
  • har lärare som förebilder och auktoriteter
  • har tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan.
  • har höga positiva förväntningar på elevernas uppförande och beteende.
  • ger uppmuntran

1.2 Möta en undervisning med höga pedagogiska kvaliteter

Eleverna möter en undervisning med höga pedagogiska kvaliteter. Betoningen läggs på dialogen mellan lärare och elev samt på diskussion och samarbete i grupp. Dialogen och diskussionen skapar ett utbyte av tankar och idéer. Eleverna får härigenom tillgång till andras erfarenheter vilket stimulerar till ökad inlärning. Vi låter inlärning och social träning samverka för att det ska kännas meningsfullt för dem.

Elevernas kunskapsutveckling tillgodoses också genom att de får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Vi vill engagera och stimulera eleverna genom olika pedagogiska metoder i undervisningen såsom t.ex. temaarbeten. Olika ämnen integreras då till en helhet. Färdigheter som att läsa och skriva övas i funktionella sammanhang. Då kopplas innehållet i undervisningen tydligt till elevernas föreställningsvärld och vardag. Vi tar tillvara på elevernas nyfikenhet och uppmuntrar nya idéer, påhittighet och initiativförmåga.

Det är viktigt att integrera de estetiska ämnena, såsom bild, musik, slöjd, media, med andra ämnen. Eleverna får också då möjlighet att uppfatta helheten och se sammanhang. När de skapar beskriver de verkligheten och lär sig även att forma den. De får pröva och utveckla tankar och idéer som resulterar i färdiga produkter. Vi samarbetar med Danderyds Kulturskola. För att uppnå detta:

  • har lärarna goda ämneskunskaper.
  • organiserar lärarna sina klassrum och planerar varje dag med framförhållning. Under strukturerade lektioner klargör läraren målen för lektionen och hänvisar till dem då och då för att behålla fokus.
  • förmedlas höga förväntningar direkt till eleverna. Flera undersökningar visar att lärarnas förväntningar har en tendens att fungera som "självuppfyllande profetior", och att elever lever upp till, men också ned till, förväntningarna.
  • ger lärarna olika former av positiv bekräftelse.
  • uppmuntras eleverna till självständigt arbete.
  • involveras föräldrar/vårdnadshavare på ett ändamålsenligt sätt.

Vi förbereder eleverna för fortsatta studier i Sverige eller övriga världen och för internationellt arbete och vi strävar efter att Vasaskolan framgångsrikt ska kunna jämföras med de bästa nationella och internationella motsvarigheterna.

1.3 Möjlighet till reflektion över sitt lärande

Eleverna får möjlighet att reflektera över sitt lärande genom löpande utvärdering såsom:

  • regelmässiga och systematiska uppföljningar av skolarbetet.
  • utvärdering varje vecka samt efter större temaarbeten.
  • dokumentation av elevens arbeten, resultat från prov och tester i basämnena svenska, engelska och matematik. Dessa visar på elevens kunskapsutveckling från år F - 6. Läsutvecklingen dokumenteras med hjälp av diagnosmaterialet "Nya Språket lyfter". Vi sparar också de mera konstnärliga arbetena vilka också speglar elevens utveckling.
  • utvecklingssamtal sker mellan elev, lärare och föräldrar. En del samtal leds av klassläraren, andra av eleven själv.

Forskning visar att de elever som knäcker skolsystemets koder är de elever som klarar sig bäst i skolan. Elevledda utvecklingssamtal är en metod som kan bidra till detta. I samtalet kommuniceras elevens ansvarstagande för sin och andras arbetsmiljö, skolarbetet, resultat, mål för arbetet och de strategier som krävs för att nå målen. Tanken är att eleverna ska få en tydlig struktur i sin egen utveckling av lärandet, bli mer delaktiga och därmed också ta ett större ansvar för sin egen inlärning.

1.4 Eleverna möter ett elevcentrerat synsätt

Eleverna får möta ett elevcentrerat synsätt där:

  • Elevernas rättigheter understryks och respekteras.
  • Eleverna spelar en aktiv roll och har medansvar för beslut och för sitt eget lärande.
  • Eleverna är delaktiga och kan påverka.
  • Eleverna får egna ansvarsuppgifter.
  • Varje elev ges möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar och i sin egen takt.
  • Eleverna känner sig värdefulla som människor.

1.5 Möjlighet att utveckla sina sociala färdigheter

Eleverna får utveckla sina sociala färdigheter därför att det är viktigt att kunna samverka med och känna empati för andra. Därför uppmärksammar vi särskilt förmågor som:

  • att våga uttrycka sina tankar
  • att lyssna och att vänta (att kunna känna in situationen, låta andra synas och höras)
  • att glädjas åt andras framgångar
  • att vara artig (hänsyn och respekt)
  • att vara ärlig (tydlighet)
  • att uttrycka sina känslor i vissa situationer och ha dem under kontroll i andra
  • att erkänna misstag (kunna be om ursäkt och rätta till sina fel)

Vi tränar våra elever i dessa färdigheter genom ett gemensamt förhållningssätt hos hela personalen, dramaövningar, aktiva klass- och elevråd, kamratstödjare, faddersystem samt etiska samtal.För att ytterligare stärka elevernas självkänsla har vi "Livskunskap" med samarbets- och värderingsövningar. Att göra roliga och "märkvärdiga" saker tillsammans är viktigt för att stärka gemenskapen i klassen. Det kan vara gemensamma upplevelser i klassrummet, studiebesök, utflykter, klassens timme, klassfest o.s.v.

1.6 Möjlighet att utveckla sina motoriska färdigheter

Eleverna får möjligheten att utveckla sina motoriska färdigheter. En mycket viktig del av barnens fostran är att skapa goda motionsvanor för att säkra studiebefrämjande motorik och kondition. Inom idrotten tränas eleverna enligt de varierande moment som ingår i kursplanerna. På slöjden tränas finmotorik samt öga-hand-koordination. Vi har även ”Rörelse Ro” varje vecka samt ”Handslaget” (Idrottslyftet).

1.7 Tillämpning av estetisk ämnesintegrering och entreprenöriellt lärande

1.7.1 Bakgrund: Två olika styrdokument styr vårt arbete, läroplanen Lgr 11 och Danderyds kommuns utbildningsplan.

1.7.1.1 I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.  Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig. Därför arbetar vi med att integrera de estetiska ämnena med andra ämnen.

1.7.1.2 Danderyds kommuns utbildningsplan: Enligt Danderyds kommuns utbildningsstrategi från december 2008 ska skolornas verksamhet genomsyras av tio mål. Ett av dessa mål är att ”skolan engagerar och stimulerar eleverna till ökad kunskap”. För att nå detta mål uppmuntras skolorna bl.a. att: ”använda estetiska lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt för att öka elevernas förståelse för sammanhang och händelseförlopp och att främja lärande där eleverna skolas i att ta egna initiativ och hitta egna lösningar, s.k. entreprenöriellt lärande.”  (sid. 4). Vi samarbetar med Danderyds Kulturskola.

1.7.2 Exempel på hur ämnesintegreringen kan tillämpas: Nedan ges exempel på hur vi ämnesintegrerar på Vasaskolan.

1.7.2.1 Bild och form: Eleverna läser sagor i svenskan (eller engelskan) och vi samtalar om hur böckernas olika texter och bildvärldar är uppbyggda. Sedan kan eleverna skapa egna sagor. Personerna i elevernas sagor har olika karaktärer och kan gestaltas i bild (teckning) och/eller form (lerskulptur). Temat kan avslutas med en utställning där de också läser sina sagor för kamraterna i klassen och för yngre åldersgrupper. (Här kan även andra ämnen vävas in såsom musik, dans, drama, matematik ...)

I matematiken lär man sig bl.a. geometri. För att göra ämnet mer begripligt kan eleverna få bygga sina ”drömrum” i kartong. De får då på ett lustfyllt och meningsfullt sätt träna längdenheter, area, omkrets, skala, former m.m. Medan man bygger uppstår frågor som man måste ta reda på för att gå vidare. Eleverna kan skapa affischer för att göra reklam, informera, propagera eller argumentera för något (samhällsorienterande ämnen, svenska, matematik m.m.).

1.7.2.2 Musik: Eleverna kan måla till musik. De kan skapa egna texter eller dikter (svenska) till musik och vice versa. Det är ett alternativt sätt för eleverna att göra sina röster hörda. De får ta del av varandras tankar och åsikter. Detta stärker elevernas självkänsla.

Eleverna kan också hålla ett litet föredrag om en fritt vald artist, grupp eller kompositör. Eleverna kan sjunga engelska alfabets- och månadssånger, ramsor och färgsånger. De diskuterar sångtexters innehåll, översätter texter och tränar engelskt uttal. När eleverna läser om 1700-talets Sverige kan de sjunga t.ex. Bellman-sånger i musikhistoria. När de läser om olika länder kan man knyta an till den musiken (samhälls- och naturorienterande ämnen).

De lär sig olika taktarter, såsom att räkna fjärdedelar, åttondelar o.s.v. De kan sjunga månadssången till Beethovens 9:a. Genom att leka och sjunga blir det roligt att lära sig multiplikationstabellen (matematik). Under år 6 övar kören till en musikal, t.ex. ABBA – the musical (engelska). Det brukar bli en mycket uppskattad föreställning i slutet av läsåret då klasskamrater, släkt och vänner bjuds in.

1.7.2.3 Slöjd: Eleverna gör egna beräkningar när de formger och konstruerar sina arbeten. I träslöjden kan eleverna tillverka t.ex. ett träskrin. Då får de träna på att mäta och använda de fyra räknesätten. Geometriska former aktualiseras, de får bl.a. lära sig att göra räta vinklar och förhållandet mellan millimeter-centimeter-decimeter-meter uppmärksammas (matematik). Locket till skrinet kan smyckas med karvsnitt (träsnideri), en gammal teknik som användes för att dekorera träföremål. Eleverna får en djupare insikt i gångna tiders levnadsförhållanden och teknologiska utveckling när de får lära sig äldre hantverkstekniker (historia).

I textilslöjden arbetar eleverna bl.a. med återbruk. Avlagda kläder eller hemtextilier, som eleverna själva tar med till skolan, kan göras om till något nytt och användbart. Ett par urväxta byxor kan t.ex. sys om till en väska (entreprenöriellt lärande, miljö, hushållsekonomi)

1.7.2.4  Media/film/foto: Eleverna kan producera film i olika genrer, såsom reklamfilm, korta dokumentärer, naturfilm, små filmer om mobbning, kärlek, skräck. De skriver först manus och tvingas då strukturera och utveckla sitt tänkande. De kan också filma intervjuer med olika personer angående t.ex. ”egna och andras minnen”, ”kamraters intressen eller hobbyer” (svenska, samhälls-/naturorienterande ämnen).

Eleverna kan ha en egen ”naturruta” i skogen kring Ösbysjön. De använder digitalkamera och fotograferar naturen vid de olika årstiderna och undersöker naturens förändring under ett år (naturorienterande ämnen). Eleverna kan fotografera sina husdjur, familj eller fritidsaktiviteter. De kan fotografera något de tycker om att göra, utan att tala om vem det handlar om. Sedan får kamraterna gissa vem fotona tillhör (livskunskap).

Eleverna på mellanstadiet läser om Europa. Läraren kan berätta om ett land, man tittar på film, läser tillsammans, pratar om politik, naturtillgångar, städer, kända personer i sport- eller musiksammanhang o.s.v. (svenska, samhälls- och naturorienterande ämnen). Eleverna kan sedan få göra en imaginär resa som turist genom landet. De kan skriva en egen dagbok om alla de upplevelser de gör under resan. Man kan även väva in landets musik, konst, dans, idrott m.m. Eleverna söker information och hämtar bilder på internet. De kan skriva berättelser och faktatexter på datorerna samt öva sig att tänka källkritiskt. De kan exempelvis göra en skoltidning där de förmedlar sina kunskaper till kamrater, familjer och släktingar.

1.7.2.5  Drama: Eleverna läser om Gustav Vasa på mellanstadiet (historia). De kan delas in i grupper och dramatisera Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna i teaterform. Det blir lustfyllt och de får lära sig att bearbeta information, planera, samarbeta, fantisera, uppträda m.m. Det man gjort med kroppen minns man bättre.

I grammatiken (svenska/engelska) arbetar man med olika ordklasser. Eleverna dramatiserar olika verb eller adjektiv och kamraterna får sedan gissa. När eleverna lär sig om olika djur (naturorienterande ämnen) kan de få turas om att gestalta ett djur. Kamraterna får gissa vilket djur det är. Man kan ha rollspel med t.ex. olika sagofigurer, politiker, intervjuer med olika personer, historiska eller nu levande.

I ämnet Livskunskap kan eleverna spela olika rollspel i smågrupper. De får bl.a. lära sig att läsa av människor och situationer, hantera starka känslor och konflikter, problemlösning, samarbete m.m. (Se mer under rubriken det ”entreprenöriella lärandet”)

1.7.2.6  Idrott
Eleverna får tillgång till andra språk och uttrycksformer inom idrotten. De får dansa internationella danser samt lära sig danser från vårt svenska kulturarv. De lär sig hitta egna uttryck för sina känslor genom improvisationer. De senaste åren har alla i år 2-6 fått undervisning i modern dans genom ett samarbete med Danderyds kulturskola. I många lekar och idrottsgrenar blir eleverna medvetna om matematiska mått och enheter. När de orienterar tränar de väderstreck, skalor och avståndsbedömning. Även allemansrätten och miljöfrågor kommer upp till diskussion vid dessa tillfällen (naturorienterande ämnen).

När eleverna lär sig om ”Kroppen” (naturorienterande ämnen) samarbetar idrottsläraren med klassläraren. De får lära sig vad som händer med kroppen när man vilar eller tränar under idrottslektionerna. Man gör övningar som ökar pulsen, eleverna får känna hur hjärtat pumpar ut mer blod till musklerna. Genom anpassad styrketräning lär sig eleverna vilka muskler som är viktiga i olika sammanhang.

Hjärt- och lungräddning (HLR) ingår i varje årskurs. Eleverna får också träna på att stå inför klassen och instruera en lek. Elever i år 6 planerar och genomför egna lektioner med elever i yngre årskurser.

1.7.3  Den estetiska ämnesintegreringen på Vasaskolan de närmaste åren: Vår ambition är att arbeta ämnesövergripande genom att:

  • pedagogerna väljer arbetssättet oftare, mer medvetet och aktivt
  • alla elever arbetar tematiskt under en period varje termin
  • samarbeta med Danderyds kulturskola.

1.7.4  Exempel på hur det entreprenöriella lärandet tillämpas på Vasaskolan: ”Det entreprenöriella lärandet” syftar till att utveckla elevernas förmåga till entreprenörskap. Ett entreprenöriellt förhållningssätt är att se möjligheter istället för hinder, att kunna driva en idé till handling.

1.7.4.1  Livskunskap: Livskunskap är ett schemalagt ämne som ska genomsyra hela verksamheten på Vasaskolan. Ämnet innefattar strukturerade värderingsövningar. Vi arbetar med ett program, SET, Social och Emotionell Träning.

Vi använder rollspel, positiv förstärkning samt träning både i och utanför skolan. Vi hjälper eleverna att utveckla de färdigheter som är viktiga för framgång i skola, familj, samhälle, arbetsplats och i livet i stort.

Exempel på entreprenöriella förmågor hos eleverna, som kan utvecklas genom SET- programmet, är självkänsla, ansvarstagande, kreativitet, samarbetsförmåga, initiativtagande, uthållighet och handlingskraft.

1.7.4.2  Från idé till handling – ett exempel: Eleverna i en klass på mellanstadiet tog, under höstterminen, på flera klassråd upp att det inte fanns så mycket att sysselsätta sig med på skolgården. De saknade en rolig klätterställning. De tog ärendet vidare till skolans elevråd. Där fick eleverna veta att skolan inte hade några pengar till detta.

Klassläraren pratade med eleverna och förklarade att man kanske inte behöver nöja sig med det, utan kan ta tag i saker själv. Eleverna fick i grupper diskutera och komma med förslag på hur de skulle kunna få ihop pengar till en ny klätterställning. De gjorde en lista på olika tänkbara aktiviteter. De arrangerade kafé och lottförsäljning, disco och loppmarknad. De gjorde ett besök hos skolrådet samt engagerade föräldrar. Eleverna fick härmed lära sig att göra en aktivitetsplan, tidplan för genomförande, ekonomisk kalkyl, plan vid eventuella hinder m.m.

1.7.4.3  NTA: Naturvetenskap och teknik för alla – NTA – är ett skolutvecklingsprogram för ämnena kemi, fysik, teknik och biologi. Det består av 15 olika teman som passar från år F-6. Ett tema sträcker sig över en hel termin och består av ett antal olika uppdrag, vilka eleverna måste lösa.

Det laborativa och undersökande arbetssättet sporrar eleverna att själva ställa frågor, göra förutsägelser, genomföra sina undersökningar och dokumentera resultatet. De får utveckla sin kreativitet och problemlösningsförmåga.

2. Klara roller och ansvar

Det är grundläggande att alla i ”skolorganisationen” är medvetna om sina roller och sitt ansvar. Det är därför viktigt:

  • att eleverna förstår varför de går i skolan och vilket ansvar de förväntas ta såväl för sitt lärande som för vår gemensamma arbetsmiljö.
  • att föräldrar är införstådda med att de har huvudansvaret för sitt barns fostran och att de aktivt engagerar sig i sitt barns skolgång.
  • att skolans personal i sina respektive yrkesroller har ansvar för att eleverna når de i läroplanen uppställda målen.

3. Ett gemensamt och aktivt förhållningssätt bland alla vuxna kring viktiga frågor

För att nå en väl fungerande skola är det viktigt att alla vuxna, d.v.s. skolledning, lärare, skolpersonal och föräldrar, har ett gemensamt och aktivt förhållningssätt. Detta innebär:

  • att ha positiva förväntningar på eleverna/barnen, uppmuntra dem och ge beröm. Att sätta på sig sina ”positiva glasögon” innebär att man uppmärksammar och fokuserar på det som fungerar bra. På så sätt skapas positiva cirklar. Positiva förväntningar (Folkhälsoinstitutet)
  • att se mycket allvarligt på händelser som innebär att elever inte tar ansvar för sin och andras skoldag/arbetsmiljö (ex när de uppträder störande på lektioner eller uppträder illa mot varandra eller mot vuxna).
  • att ingripa direkt när något oönskat inträffar (genom att exempelvis gå emellan, lösa konflikten, samtala, informera vidare…)
  • att respektera och tillämpa det konsekvensupplägg som beskriver hur vi hanterar elevernas avvikelser mot det accepterade ansvaret.

4. Ett aktivt samarbete mellan skola och föräldrar

Vi tror att förutsättningarna för att få en god arbetsmiljö och väl fungerande inlärningssituationer ökar om skola och föräldrar har ett aktivt samarbete…

… via möten

  • Upprop och avslutningar
  • Föräldramöten, 1 gång/termin
  • ”Lära känna”- samtal, 1 gång/ht i förskoleklass, år 1 och 4
  • Utvecklingssamtal, 1 gång/termin
  • Enskilda möten/meddelanden vid behov när eleven riskerar att inte nå målen, inte tagit tillräckligt ansvar för sitt lärande eller arbetsmiljö eller annan anledning. Därför återkoppling när det fungerar bra.
  • Skolrådet, 3 ggr/termin.
  • Vasaskolans kväll
  • Öppet Hus

… via föräldrar som…

  • är positiva till skolan och har förtroende för oss
  • är delaktiga i skolan
  • hjälper sina barn att förbereda sig inför skoldagen
  • turas om att anordna aktiviteter för hela klassen
  • håller föräldrapärmen levande
  • är skolrådsrepresentanter
  • är klassföräldrar

… via internet (Schoolsoft, Vasaskolans hemsida)

  • Veckobrev från klasslärare angående den gångna veckan, nästkommande veckas läxor, särskilda aktiviteter, läget i klassen m.m.
  • Resultat från läxförhör och prov
  • Omdömen inför utvecklingssamtal
  • Aktiviteter såsom lov, idrottsdagar, skolfotografering o.s.v.
  • Frånvaro rapporteras av lärarna 
  • Sjukanmälan anmäls av föräldrar
  • Vasa-aktuellt, information från skolan på skolans hemsida
  • Brev från rektor
  • Enkäter