Liv Ellbrant och Hekla Pálmarsdóttir

Vad betyder det här stipendiet för er?

Det är otroligt roligt att få bekräftelse på att man gör ett bra jobb. Vi tycker verkligen om det vi gör. På många sätt ser vi det nästan mer som en hobby än ett arbete, det är mer än bara ett jobb för oss. Framför allt handlar det om att vi får träffa våra gymnaster och vara en del av deras vardag. Att då få ett stipendium känns helt fantastiskt. Det blir ett kvitto på att det man gör uppskattas och gör skillnad, säger Hekla. Då är man inte bara här och leder träningar, utan man bidrar faktiskt med något som betyder något för andra. Det är fint att få se det svart på vitt, fortsätter Liv. Ni får ju det här stipendiet tillsammans.

Hur kompletterar ni varandra som ledare?

Vi är bästa vänner och har varit det i många år. Vi är ganska lika som personer, och att få göra det här tillsammans är fantastiskt roligt. Sedan vi började som tränare har vi alltid arbetat tillsammans. Vår chef vet det och brukar fråga om vi vill ta ett lag. Vi brukar svara att vi kommer som ett paket, säger Hekla. Det känns tryggt att arbeta tillsammans. Vi delar många värderingar och tänker ofta lika kring hur saker ska göras. Det gör det lätt att planera och fatta beslut. Samtidigt känner vi oss så trygga med varandra att vi också vågar säga emot när vi tycker olika. Eftersom vi är öppna och ärliga mot varandra kan vi diskutera oss fram till det som blir bäst för laget. Det är nog en stor anledning till att samarbetet fungerar så bra. Dessutom är det väldigt roligt att få jobba med sin bästa vän. Jag tror att det märks även för gymnasterna. När man känner sig trygg med sin kollega blir det lättare att vara sig själv, och den känslan smittar av sig på gruppen, säger Liv. I nomineringen står det att ni får alla att känna sig välkomna och delaktiga.

Hur arbetar ni för att skapa den känslan?

För oss är det en av de viktigaste delarna av ledarskapet – att alla ska känna sig sedda. Vi försöker vara noga med att inkludera alla, prata med alla och fråga hur de mår. Alla är här av samma anledning: för att träna. Nivån spelar ingen roll. Om någon är skadad försöker vi alltid hitta alternativa uppgifter så att personen fortfarande kan vara delaktig. Det är lätt att den som är skadad stannar hemma från träningarna, men då riskerar man att hamna ännu längre efter och känna att det blir jobbigt att komma tillbaka. Gymnastiken består egentligen av två delar, själva träningen och laget. Om man skadar sig och inte kan delta fullt ut i träningen behöver man ändå få vara en del av laget, säger Liv. Vi arbetar också aktivt med att skapa gemenskap i gruppen. Under det senaste året har vi slagit ihop två helt olika lag, vilket vi såg som en utmaning i början. Vi använder därför många övningar där gymnasterna arbetar två och två eller i mindre grupper. Oftast låter vi inte dem själva välja partner, utan vi bestämmer grupperna och varierar dem hela tiden. På så sätt får alla möjlighet att lära känna varandra och prata med olika personer. Det har gjort stor skillnad. I dag känns det verkligen som ett enat lag där alla pratar med varandra och känner sig inkluderade, säger Hekla.

Vad skulle ni vilja säga till andra unga som funderar på att bli ledare?

Att de ska våga prova! Det är otroligt roligt och man lär sig väldigt mycket. När vi började som ledare för sex år sedan var vi själva ganska unga. Då handlade mycket om att förstå hur det är att stå på andra sidan. Det gav många nya perspektiv. Med tiden har vi också insett hur mycket man utvecklas som person. Man lär sig planera, leda grupper, kommunicera och göra sin röst hörd. Det är erfarenheter som är värdefulla långt utanför gymnastiken. I början var vi ganska försiktiga i vår ledarroll, men med tiden har vi vuxit in i den. Vi har blivit tryggare i att ta plats och leda gruppen, och det är en utveckling som vi tror att många unga skulle ha stor nytta av, säger Liv. Framför allt är det väldigt roligt! Vi längtar ofta till träningarna eftersom det är en så positiv och härlig stämning. Man bygger relationer med gymnasterna och får vara en del av deras utveckling. Därför skulle vi uppmuntra alla som är nyfikna att prova på att vara ledare. Om det inte känns rätt kan man alltid sluta, men vi tror att de flesta kommer att upptäcka hur mycket man får tillbaka. Vi började med en grupp och leder nu flera olika grupper. Det har varit en fantastisk resa, säger Hekla.

Vad betyder gymnastiken för de barn och unga som ni leder?

Det betyder olika saker för olika personer och grupper. Vissa vill satsa mot toppen och bli så bra som möjligt, medan andra vill träna för att det är roligt och för gemenskapens skull. Vår uppgift är att stötta båda grupperna och skapa förutsättningar för att alla ska få ut det de vill av gymnastiken. För många av våra yngre gymnaster ser vi hur kärleken till gymnastiken växer fram. Det märks vilka som verkligen har hittat sin passion. Ibland ser vi inlägg på sociala medier där de skriver om hur mycket de älskar gymnastiken eller hur motiverade de känner sig. Det är väldigt fint att få ta del av, säger Liv. Bland de äldre gymnasterna finns det olika ambitionsnivåer. Vissa satsar hårt, medan andra ser gymnastiken mer som en träningsform och en social gemenskap. Men gemensamt för dem alla är att de tycker om sporten och vill utvecklas. En stor styrka hos vår förening är att det finns olika vägar att välja. Våra äldre gymnaster kan själva välja hur mycket de vill satsa. På så sätt kan alla hitta en nivå som passar dem och behålla motivationen, säger Liv. Vi har också vuxengrupper, vilket är fantastiskt roligt! Där finns deltagare i olika åldrar som kommer till träningen för att de älskar gymnastik. Det visar att gympakärleken inte behöver ta slut när man blir vuxen. Tvärtom kan den följa med genom hela livet. Gymnastiken är mer än bara träning. Den ger gemenskap, utveckling, vänskap och glädje, och den kan vara en viktig del av livet under väldigt lång tid, säger Hekla.