Handlingsplan för att främja och öka skolnärvaro

Kontaktinformation

Bildnings- och omsorgsförvaltningen 

Box 66, 182 05 Djursholm

Lärstöd - Skolnärvaroteamet

Socionom/Familjebehandlare
Maria Westphal
08-568 911 57

Pedagog
Gertrud Eklund
08-568 913 98

Många händer
Alla barn har rätt till utbildning. En genomförd skolgång med godkända betyg är en stark skyddsfaktor mot psykisk ohälsa och socialt utanförskap i vuxen ålder.

Kommunens handlingsplan för att öka skolnärvaron utgår ifrån den skolplikt som råder i Sverige och baseras på aktuell nationell och internationell forskning samt beprövad erfarenhet. Handlingsplanen utgår från Skollagen som anger att det är skolans ansvar att skapa en tillgänglig lärmiljö utifrån elevens behov och att det är vårdnadshavarnas ansvar att se till att eleven kommer till skolan.

Syftet med rutinerna i handlingsplanen är att främja, förebygga, upptäcka och tidigt åtgärda skolfrånvaro. Rutinerna innehåller åtgärder, ansvar och förslag på samverkan. All tillgänglig forskning och erfarenhet pekar på vikten av samverkan mellan elev, vårdnadshavare, skola, socialtjänst, BUP och andra aktörer omkring barnet. En förutsättning för att elever i ett tidigt skede ska få rätt stöd att öka närvaron är att alla lärare registrerar all frånvaro och att det finns rutiner på varje skola för hur lärarna ska agera vid oroande frånvaro.

Det övergripande målet i arbetet med en ökad skolnärvaro är att alla elever har en fungerande skolgång där de når målen och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Den här handlingsplanen är utformad utifrån grundtanken att det är de vuxna som äger ansvaret för att skapa en hanterbar, begriplig och meningsfull tillvaro för eleven (KASAM - Känsla Av Sammanhang).

Främjande arbete

Varje skola ska arbeta med att främja skolnärvaron. Det innebär att man arbetar aktivt med faktorer som kan bidra till generella vinster för alla elevers rätt till lärande, trygghet och studiero.

Elever som är trygga och trivs i skolan, som känner motivation och lust att lära samt får det stöd och de utmaningar de behöver i sitt lärande, väljer nästan alltid att vara närvarande i skolan.

Det främjande arbetet bör omfatta både kunskapsmål och sociala mål, vilket betyder att man kan behöva se över såväl undervisningens utformning som personalens förhållningssätt till elever och vårdnadshavare. Att arbeta främjande kan därför handla om att skapa ett vänligt och respektfullt skolklimat med goda relationer mellan elever och mellan vuxna och elever där eleverna görs delaktiga och känner trivsel. Det kan också handla om att utveckla skolans arbets- och lärandemiljöer att bli ännu mer anpassade och stimulerande.

Anpassningar och stöd i skolan

Specialpedagogiskt centrum i Danderyd, Spec Danderyd, är kommunens specialpedagogiska verksamhetsstöd för skolorna. Skolans personal kan vända sig till dem med frågor kring barn och elever i behov av till exempel anpassningar och särskilt stöd.

Specialpedagogiskt centrum i Danderyd

Speciellt följande avsnitt och dokument är lämpliga att använda:

Anpassningar, stöd och stödstrukturer i skolan

Idébank för extra anpassningar

Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet utgår från att man utifrån en faktisk eller teoretisk risk som har identifierats, vill förhindra att elever är frånvarande. Arbetet utgår från ett specifikt problemområde.

De förebyggande insatserna kan vända sig till en, flera eller alla elever på skolan men också till personal och vårdnadshavare.

Ett exempel på förebyggande arbete är att utvärdera och utveckla frånvarorutinen på skolan. Det kan till exempel handla om att frånvaron har visat sig öka vid vikariesituationer eller schemabrytande aktiviteter. Även övergångar mellan årskurser kan vara problematiska. Arbetslag och elevhälsan bör förbereda skolstarten noggrant för att förebygga frånvaro.

Systematiskt arbete för att öka närvaron

Skolan måste ha ett systematiskt närvarofrämjande arbete. Grundläggande är att all frånvaro måste registreras vid alla lektioner och hanteras enligt de rutiner som beskrivs i handlingsplanens åtgärdstrappa

Åtgärdstrappa i fyra steg

Det är viktigt att skolan har en tydlig rutin för när mentorn tar upp oroande frånvaro inom arbetslaget och när det lyfts till elevhälsan. Alla skolor ska ha en funktion inom elevhälsan som har ett särskilt ansvar att följa upp närvaron. Det bör vara en stående punkt på Elevhälsoteamets dagordning.

Det är också viktigt att alla föräldrar vet hur skolan arbetar närvarofrämjande och vad som ingår i föräldraansvaret.

Definition av frånvaro

  • Giltig frånvaro innebär sjukdom som är anmälts av vårdnadshavare eller ledighet som har beviljats av mentor vid kortare ledighet och av rektor vid längre ledighet.
  • Ogiltig frånvaro innebär ej anmäld, eller ej giltig frånvaro.
  • Oroande frånvaro är mer än 15 procent registrerad frånvaro under den senaste månaden – oavsett om den är giltig eller ogiltig.

Oroande skolfrånvaro

En procentsats får inte innebära att man inte söker "under radarn". För att inte missa olika orossignaler behöver pedagoger ha en helhetsbild och uppmärksamma olika frånvarobeteenden:

  • Skolk och korridorvandring, återkommande sena ankomster, regelbunden frånvaro från en eller flera lektioner utan giltig orsak. Detta frånvarobeteende är oftast inte ångestrelaterat. Eftersom eleven inte är hemma vid skolktillfällena, känner inte vårdnadshavarna till frånvaron om inte skolan informerar om dem. Skolket kan vara en del av ett antisocialt beteende.
  • "Hemmasittande" – eleven drar sig undan och isolerar sig, ofta i hemmet, en månad eller mer. Är ofta kopplat till starka känsloreaktioner som ångest, depression, vredesutbrott eller somatiska symtom. Föräldrarna känner oftast till frånvaron.
  • Återkommande giltig frånvaro – regelbunden frånvaro på grund av sjukdom eller privata angelägenheter.

Tecken att vara uppmärksam på i skolan och i samverkan med hemmet

Oavsett frånvarons orsaker är det betydligt enklare att ge stöd i ett tidigt skede än när ett beteendemönster är etablerat. Det är också viktigt att uppmärksamma olika tecken som kan leda till framtida oroande frånvaro. Var observant på:

  • Ströfrånvaro
  • Frånvaro som ökat över tid
  • Mönster i frånvaron, till exempel vissa dagar, ämnen, tidpunkter, redovisningar, prov
  • Svårigheter att komma tillbaka till skolan efter sjukdom, lov eller helger
  • Återkommande sjukanmälningar
  • Återkommande sena ankomster
  • Magont, huvudvärk eller andra somatiska besvär
  • Drar sig undan från vardagliga aktiviteter eller isolerar sig
  • Nedstämdhet, tystlåtenhet
  • Ökad social oro som märks i sammanhang som exempelvis skolmatsalen, på raster, under idrottslektioner och i omklädningsrum
  • Svårigheter med övergångar eller förändringar i skolan
  • Bristande motivation
  • Svårigheter att hålla uppmärksamheten
  • Svårigheter med att förstå en instruktion
  • Svårighet att läsa
  • Svårigheter med att starta, genomföra och/eller avsluta skoluppgifter
  • Uttrycker sig negativt om skolan
  • Svårigheter i kamratrelationer
  • Hamnar ofta i konflikt med vuxna eller andra barn
  • Utåtagerande beteende, verbalt och/eller fysiskt
  • Oregelbundna sömnvanor och sömnsvårigheter
  • Överdrivet skärmanvändande (dator, surfplatta, tv, mobilen)
  • Täta skolbyten
  • Svårt att skapa relation med eleven
  • Omvälvande livshändelser
  • Saknar KASAM (Känsla av Sammanhang) - hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet
  • Kraven överensstämmer inte med elevens förmågor

Anmälan till socialtjänsten

Anmälningsplikt och orosanmälan till socialtjänsten kan vara aktuell vid alla steg beroende på barnets helhetssituation. Kontakta gärna familjeavdelningen på Socialkontoret, mottagningsgruppen på telefon 08-568 911 06 eller 08-568 911 82 för konsultation vid osäkerhet om en anmälan bör göras eller inte.

14 kap 1§ Socialtjänstlagen reglerar anmälningsplikten.

Här kan du göra en anmälan om oro för barn

Vid akuta situationer efter kontorstid och under kvällar, nätter och helger kan man ringa socialjouren på telefon 08-410 200 40. Öppettider vardagar 16.30 - 02.00, fredag 15.00 - 02.00, helger 16.00 - 02.00. Utöver dessa öppettider har en socialsekreterare beredskap i hemmet på nätter och helger för situationer som inte kan avvakta till socialjourens ordinarie öppettider. Vardagar 02.00 - 08.00 och helger 02.00 - 16.00. Samtal till socialjouren går då via SOS Alarm på telefonnummer 08-454 23 37.

Stödresurser för personal inom skolan

Skolnärvaroteamet erbjuder rådgivning och stöd. De erbjuder bland annat konsultationer till elevhälsa och arbetslag kring enskilda elever som behöver öka sin närvaro i skolan, råd och stöd till föräldrar, stödjande samtal med elever, delaktighet i kartläggning av vad som orsakat en elevs frånvaro samt samordning av de fortsatta insatserna.

Spec Danderyd erbjuder konsultationer, råd och stöd till pedagoger och arbetslag.

Stödresurser för föräldrar och elever

Elevhälsan på skolan erbjuder stöd i skolgången och kan vid behov hänvisa till lämplig instans för ytterligare råd, stöd, utredning och behandling.

Mottagningsgruppens socialsekreterare hos Socialtjänstens familjeavdelning tar emot såväl anmälningar enligt Socialtjänstlagen som ansökningar om stöd. De sorterar och bedömer om lämplig fortsättning utifrån behovet. Telefon 08-568 911 06 eller 08-568 911 82.

En förteckning över barnläkarmottagningar med första linjens barnpsykiatri finns hos www.1177.se.

BUP Danderyd är en  specialistmottagning för barn- och ungdomspsykiatri. Telefon 08-514 521 00.

Mörby Ungdomsmottagning vänder sig till ungdomar som är mellan 12 år och 22 år. Telefon 08-568 919 05.

Åtgärdstrappa

Trappan är tänkt att användas som ett stöd i skolans närvaroarbete oavsett i vilket skede frånvaron uppmärksammas. Använd den gärna som en checklista!

Steg 1 - Vid första oanmälda frånvarotillfället eller vid återkommande anmäld frånvaro.

Steg 2 - Fortsatt hög frånvaro som inte har förklarliga orsaker.

Steg 3 - Fortsatt hög giltig eller ogiltig frånvaro två veckor efter att åtgärderna i steg 2 vidtagits.

Steg 4 - Åtgärderna från steg 3 har efter tre veckor inte givit resultat.

Viktigt att tänka på i arbetet med Åtgärdstrappan

Sträva efter ett icke-värderande och lösningsfokuserat förhållningssätt. Eleven har förmodligen känt sig misslyckad många gånger under sin skoltid, och har i värsta fall fått en negativ självbild. Samtalen måste därför ha som mål att stärka elevens självkänsla och upprätta en plan för hur eleven ska lyckas med mål och delmål.

Se till att få ett skriftligt samtycke från elevens föräldrar. Det gör det möjligt att prata med andra berörda aktörer om det som rör elevens närvaro och frånvaro i skolan, utan att det står i strid mot sekretessen.