Så tas en detaljplan fram

1. Planbesked

Fastighetsägare/exploatören inkommer med en begäran om planbesked. Kommunen är då skyldig att inom fyra månader meddela om kommunen avser inleda ett planarbete eller inte. Planbeskedet kan vara positivt eller negativt.

2. Planuppdrag

Efter ett positivt planbesked fattar miljö- och stadsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen beslut om uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan. 

3. Planprogram

Planprogram kan användas när det finns behov av att tidigt undersöka och redovisa planförslaget i grova drag eller i ett större sammanhang. Planprogram kan tas fram när större områden ska planeras och anger mål för fortsatt planering. Förslaget presenteras i ett programsamråd.

4. Samråd

Kommunen arbetar fram ett planförslag. Ett samråd genomförs där bland annat sakägare (boende i anslutning till planområdet), berörda organisationer och myndigheter får ta del av planförslaget. Samrådet syftar till att samla in information och synpunkter som berör planförslaget i ett tidigt skede av detaljplaneprocessen. 

Efter samrådet upprättar kommunen en samrådsredogörelse där alla synpunkter som har kommit in under samrådet sammanställs och bemöts.

5. Granskning

Planförslaget revideras bland annat efter inkomna synpunkter från samrådet. Därefter ställs det färdiga förslaget ut för granskning. Den som inte framfört sina synpunkter senast under granskningstiden kan förlora rätten att överklaga senare beslut om antagande i ärendet. 

Efter granskningstiden sammanställer och bemöter kommunen de inkomna synpunkterna i ett så kallat granskningsutlåtande.

6. Antagande

Det slutliga förslaget till detaljplan redovisas för kommunstyrelsen eller miljö- och stadsbyggnadsnämnden, som beslutar om antagande. När detaljplanen antagits skickar kommunen ett meddelande om det till länsstyrelsen, Lantmäteriet och de kommuner och regionplaneorgan som är berörda samt till dem som senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda.

Efter antagande kan detaljplanen överklagas hos mark- och miljödomstolen. För att ha rätt att överklaga ska man vara berörd av detaljplanen och senast under granskningstiden ha framfört skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda.

7. Laga kraft

Om detaljplanen inte överklagas eller om överklaganden avslås i högre instans får den laga kraft och börjar gälla. Nu börjar genomförandefasen och bygglov kan sökas. I samband med att planen får laga kraft startar en genomförandetid. Under denna tid, som högst är 15 år, har fastighetsägaren en garanterad byggrätt. 

Standardförfarande kan tillämpas om förslaget till detaljplan:

• Är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande.
• Inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. 
• Inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. 

Planer som tas fram med ett standardförfarande antas av miljö- och stadsbyggnadsnämnden. 

Utökat förfarande ska tillämpas om förslaget till detaljplan:

• Inte är förenligt med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande.
• Är av betydande intresse för allmänheten, eller i övrigt av stor betydelse.
• Kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Planer som tas fram med ett utökat planförfarande antas av kommunfullmäktige.

Enkelt planförfarande används när planen är av mindre betydelse, överensstämmer med kommunens gällande översiktsplan och inte är av allmänt intresse. Planer som tas fram med ett enkelt förfarande antas av miljö- och stadsbyggnadsnämnden. 

Alla planer som är av intresse för allmänheten ska hanteras med normalt planförfarande. Planer som tas fram med ett normalt planförfarande antas av kommunfullmäktige.