Fritidsbåtshamnar och miljö

Enligt miljöbalken ska fritidsbåtshamnar i egenskap av verksamhetsutövare planera, kontrollera och vidta åtgärder för att motverka eller förebygga negativ påverkan på människors hälsa och miljön. Det görs genom att fritidsbåtshamnen har en egenkontroll och rutiner för att minimera spridning av farliga ämnen från sin verksamhet.

Egenkontrollen anpassas efter den specifika verksamheten och vad som är aktuellt. Rutiner ska ses över regelbundet och uppdateras när behov finns.

Fritidsbåtshamnens egenkontroll bör minst omfatta nedanstående punkter:

• Regler för underhållsarbete, exempelvis slipning, skrapning och målning - vad gäller inom båtklubbens område
• Information till medlemmarna om vilka båtbottenfärger som är tillåtna och inte tillåtna.
• Information om TBT-förbudet och vilka krav som gäller – hur säkerställs att TBT-färg och andra otillåtna färger inte förekommer på medlemmars båtar?
• Rutin för hur verksamheten kontrollerar att TBT-färg och andra otillåtna färger inte förekommer på nya medlemmars båtar.
• Regler och rutiner angående hantering och förvaring av kemikalier samt avfall inom verksamheten.
• Rutiner för hur verksamheten hanterar oförutsedda händelser, exempelvis brand eller läckage.
• Kontaktuppgifter vid akuta ärenden/olyckor, till exempel till räddningstjänst och kustbevakningen. Kontaktuppgifterna ska också finnas lättillgängliga för klubbens medlemmar.
• Information om toatömningsförbudet och hänvisning till närmaste toatömningsstation.

Den enskilda båtägaren har ett ansvar att förhindra att hanteringen av fritidsbåtar inte har negativ påverkan på människors hälsa och miljön. För de båtägare som är medlem i en båtklubb har båtklubben ett övergripande verksamhetsutövaransvar så att medlemmarna har förutsättningar att efterleva miljöbalken.

• En fritidsbåtshamn klassas som en miljöfarlig verksamhet och ska kontinuerligt vidta försiktighetsåtgärder för att inte skada omgivningen, miljön och människor.
• En fritidsbåtshamn ska exempelvis att säkerställa att kemikalier inte läcker ut till omgivningen och att otillåtna båtbottenfärger inte används på båtar.
• En fritidsbåtsverksamhet behöver ha en egenkontroll av verksamheten för att ha kunskap om och förebygga verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa.

Den största och mest allvarliga miljörisken kopplad till användning av båtbottenfärg, är att båtbottenfärger läcker metaller och andra miljögifter. Vid målning och underhåll kan marken förorenas och även när båten är sjösatt läcker föroreningar ut till vatten och sediment. Därför finns det framtagna regler för användning av båtbottenfärger, se Regler om båtbottenfärg - Transportstyrelsen

Vissa båtbottenfärger, exempelvis de innehållandes biocider, behöver vara godkända av Kemikalieinspektionen. Andra båtbottenfärger som använts historiskt, exempelvis båtbottenfärg innehållandes tributyltenn (TBT) och blymönja är förbjudna.  Att använda båtbottenfärger som inte är godkända av kemikalieinspektionen är förbjudet enligt miljöbalken.

Tributyltenn (TBT) är en tennorganisk förening (TOF) och började användas i båtbottenfärger på 1960-talet för att minska påväxt på båtbottenskrov. TBT har på grund av dess negativa påverkan varit förbjudet i båtbottenfärger för fritidsbåtar sedan år 1989 och ett totalt förbud mot TBT infördes år 2008. Förbudet gäller alla svenska fartyg även fritidsbåtar.

Trots förbudet så tillförs det fortfarande TBT till mark, vatten och sediment från gamla färglager.

Båtar som har tillverkats år 1995 eller tidigare har inom Stockholms län identifierats som riskobjekt gällande TBT. Båtar som är byggda år 1995 eller tidigare, eller om TBT färg misstänks av annan anledning behöver därför undersökas. Mer information om detektering och mätning av TBT på båtskrov finns här: Detektering och mätning av tennorganiska föreningar på båtskrov - Transportstyrelsen

Försök har utförts för att ta fram spärrfärger i syfte att kapsla in gamla färglager och förhindra läckage. I dagsläget finns det dock ingen spärrfärg som gör att läckage av TBT inte förekommer. Att använda spärrfärg som alternativ till att sanera båtskrovet är därmed inte en metod som godkänns i Danderyds kommun.

Om TBT förekommer eller misstänks förekomma på båtskrovet ska båten saneras på ett säkert sätt antingen på varv eller genom att följa Transportstyrelsens Rekommendationer till båtägare, båtklubbar och andra verksamhetsutövare

Kemiskt verkande båtbottenfärger som motverkar påväxt klassas som bekämpningsmedel, även kallad biocidprodukt. Biocidprodukter som används måste vara godkända av Kemikalieinspektionen. Olika båtbottenfärger är godkända för användning beroende på båtens huvudsakliga förtöjningsplats.

I Danderyds kommun får endast de biocidprodukter som är framtagna för ostkusten användas. Att använda exempelvis västkustfärg på ostkusten klassas som ett miljöbrott. Båtbottenfärger innehållande biocider, exempelvis koppar, är skadliga för vattenlevande organismer även om de är godkända för användning.

En lista över vilka biocidfärger som är godkända för ostkusten finns här: Godkända båtbottenfärger för fritidsbåtar på ostkusten - Kemikalieinspektionen

Det finns båtbottenfärger som har fysikalisk verkan i stället för kemisk. Fysikaliskt verkande bottenfärger ger båtskrovet en struktur som motverkar påväxt. Dessa färger klassas inte som bekämpningsmedel och behöver därmed inte godkännas av Kemikalieinspektionen innan de säljs.

Ett miljövänligt alternativ till båtbottenfärger är att rengöra båten mekaniskt några gånger per säsong.

Båtar som målats med kemisk eller fysikalisk verkande antifoulingfärg behöver tvättas så att spillvattnet kan samlas upp och genomgå rening. Endast omålade båtar eller båtar som helt sanerats från samtliga färglager kan tvättas utan rening av tvättvattnet.

När båtar som målats med färger innehållandes miljöpåverkande ämnen ska tvättas på land ska detta ske över en spolplatta.

I en borsttvätt tvättas båtskrovet medan båten ligger i vattnet. Roterande borstar tvättar av båtskrovet från påväxtorganismer. Materialet som skrapas av från skrovet samlas upp i den underliggande uppsamlingsbassängen. Ett visst läckage till omkringliggande miljöer kan däremot ske då bassängerna i dagsläget inte kan ses som helt slutna system. Därför får endast omålade eller sanerade båtar tvättas i borsttvättar.