Delprojekt: Enebybergsvägen
Under 2025 har kommunen gjort ett omfattande arbete med klimat- och skelettjordsåtgärder längs med hela Enebybergsvägen.
Etapp 1 och 2
I etapp 1 och 2 har befintliga ungträd i dåligt skick fått lokal rotrenovering med utbyte av material runt sina rötter, från sand och storsten till pimpsten med biokol. Det nya materialet har en förmåga att buffra både näring och vatten samt binda tungmetaller och skadliga ämnen till sig, vilket ger en rening av vägvattnet innan det går vidare i systemet.
Träden har redan bidragit till ett koldioxidavtryck i och med produktion och frakt. Därför är det extra roligt om vi kan ”starta om dem” och på sikt få ekosystemtjänster i form av regn-interception, partikelbindning, skugga, biologisk mångfald samt en grön barriär mellan gående och biltrafik. Här kommer ängsfrön att sås under vintern för att få rätt frostbehandling för att gro bra. Dessutom kommer pluggplantor att planteras våren 2026 för att skapa en blommande äng mellan gång och biltrafik.
Etapp 5 och 6
I etapp 5 och 6 har vi grävt och bilat för att få till rotutrymme där det förut inte fanns. Vi har bytt substrat till pimpsten med biokol och satt en uppsjö av vackra träd och buskar som tål torka och som ger olika värden i form av bland annat höstfärg, vårblomning, skugga. Magnolior, judasträd, zelkova, olika lönnar, perukbuske, smalbladig silverbuske och berlineral är exempel på det som har planterats.
Hösten 2025 planteras perenner på sträckan fram tills att tjälen sätter in. Vi fortsätter med planteringen i vår så snart tjälen har släppt. Förhoppningsvis är alla sträckor som vi påbörjat klara under tidig vår 2026.
Det tidigare växtmaterialet var buskar, som först återvunnits och planterats på rehab för att växa till sig. Under våren kommer de planteras ut längs med sträckan på sina nya platser.
Etapp 3
Etapp 3 är den lilla busshållplatsen innan Skolvägen. Den planeras att åtgärdas under våren 2026.
Etapp 4
I etapp 4, som kommer att göras under 2026, finns det chans att göra en miljö för framtida vattenprovtagning. Detta i syfte att se hur mycket skadliga ämnen vattnet eventuellt innehåller och hur mycket som renas av den framtida växtbädden. Eftersom sträcka 4 har stark lutning kommer den att behöva konstrueras med en typ av terassväggar i backen för att hindra materialflykt. Så snart växtmaterialet har etablerat sig så binder rötterna också pimpstensmaterialet, vilket ger bättre stadga åt bädden. Här är djupet och bredden på växtbädden så begränsad att det passar med små buskar och perenner.