Bygglov A - Ö

I ordlistan på denna sida finner du förklaringar på ord och begrepp vi ofta använder oss av i beslut och utskick.

A
Antikvarisk sakkunnig

Samhällsbyggnadsförvaltningen kan begära en antikvarisk sakkunnig eller sakkunnig avseende kulturvärden för att utföra de kontroller som behövs för att säkerställa att samhällets krav om tillvaratagande av kulturvärden tillgodoses.

Kontrollerna som ska utföras anges i kontrollplanen, samt kan utgöra ett stöd i bygglovsgranskningen. Den sakkunnige ska bland annat kunna sätta in, analysera och tolka byggnadsverk i ett kulturhistoriskt sammanhang.

Den sakkunnige ska vara certifierad enligt 10 kap. 8 § plan- och bygglagen.

APD-Plan

APD-plan är en förkortning av arbetsplatsdispositionsplan. Det är en ritning som visar var t.ex. containrar, bodar, upplag, sopstationer, ledningar, första hjälpen, samlingsplats, brandsläckare, brandfarlig vara m.m. finns på arbetsplatsen. APD-planen ska även lämnas till Södertörns brandförsvarsförbund.

Area

Inom stadsbyggnad och när man söker bygglov används tre olika begrepp för area: byggnadsarea (BYA), bruttoarea (BTA) och öppenarea (OPA). När man talar om inre areor (exempelvis vid husförsäljningar och vid hyresavtal) används ofta begreppen boarea, biarea etcetera.

Byggnadsarea (BYA)
Definitionen av byggnadsarea är den area som byggnaden tar upp på marken utan hänsyn till antal våningar eller höjd. Det är ytterväggarnas utsida eller konstruktionens utsida som räknas.

Vid beräkning av byggnadsarea ska inte följande räknas in:

  • Normalt takutsprång på max 50 cm.
  • Yttertrappa vid entré.
  • Mindre skärmtak i anslutning till entré.
  • Balkonger/uteplatser över 5 m från marknivån.
  • Byggnadsdelar som inte eller obetydligt (mindre än 50 cm) når över marknivån t.ex.  ljusschakt eller källaryttertrappa.

Byggnadsarea.jpg

Bruttoarea (BTA)
Bruttoarea är de mätvärda utrymmena av våningsplanen. Bruttoarea begränsas av ytterväggens utsida och ingen hänsyn tas till smärre profileringar och lister.

I bruttoarea räknas indragen mellanvåning (entresolvåning) eller liknande med bjälklagets framkant som begränsning.

I utrymmen där hela våningen är mätvärd yta beräknas hela ytan som bruttoarea. Utrymmen som inte klassas som mätvärda tas inte med i beräkningen av bruttoarea.

I bruttoarea räknas inte:

  • Öppning i bjälklag vid indragen mellanvåning och dylikt.
  • Öppenarea, enligt definitionen av öppenarea.

Bruttoarea.jpg

Öppenarea (OPA)
Area av helt eller delvis öppna delar i anslutning till en byggnad, anordnade för vistelse eller förvaring. Enligt definitionen av byggnadsarea så ingår även öppenarea i byggnadsarea.

Öppenarea.jpg

Illustrationer: Sweco

 

Arkitekt

En arkitekt ritar och inreder hus eller planerar och utvecklar miljöer utomhus, till exempel hela stadsdelar eller parker.

Det finns flera sorters arkitekter som alla har sin specialistkompetens, exempelvis inredningsarkitekter, husarkitekter och landskapsarkitekter. Om du ska anlita en arkitekt kan du få råd och tips samt söka bland auktoriserade arkitekter på Sveriges Arkitekters hemsida.

B
Brandingenjör

En person med utbildning och erfarenhet inom brandsäkerhet som kan kontrollera att byggnaden följer de kontrollpunkter som beskrivs i kontrollplanen och som sammanfattar brandkraven. Boverket har tagit fram föreskrifter och instruktioner för brandsakkunniga.

Brandsakkunnig

En certifierad sakkunnig person inom brandskydd kontrollerar att byggnaden följer de kontrollpunkter som beskrivs i kontrollplanen och som sammanfattar brand kraven. Boverket har tagit fram föreskrifter och instruktioner för brandsakkunniga. Lista på brandsäkerhetscertifierade finns på Boverkets hemsida.

Brandskyddsbeskrivning

En brandskyddsbeskrivning beskriver hur en byggnad är projekterad (planerad) för att skyddas mot brand och spridning av brand.
 
Brandskyddsbeskrivning anpassas till byggnaden eller projektet och innehåller ofta följande: beskrivning av utrymningsvägar, brandceller, ventilationen, konstruktionens bärförmåga, förutsättningar för släckningsarbete, brandtekniska installationer samt planer för drift och underhåll. 

Brandskyddsdokument

Brandskyddsdokumentation är en relationshandling till brandkyddsbeskrivningen som lämnas in med slutanmälan. Av brandskyddsdokumentationen ska det framgå hur byggnadens brandskydd är utformat.

Bruttoarea (BTA)

Bruttoarea är de mätvärda utrymmena av våningsplanen. Bruttoarea begränsas av ytterväggens utsida och ingen hänsyn tas till smärre profileringar och lister.

I bruttoarea räknas indragen mellanvåning (entresolvåning) eller liknande med bjälklagets framkant som begränsning.

I utrymmen där hela våningen är mätvärd yta beräknas hela ytan som bruttoarea. Utrymmen som inte klassas som mätvärda tas inte med i beräkningen av bruttoarea.

I bruttoarea räknas inte:

  • Öppning i bjälklag vid indragen mellanvåning och dylikt.
  • Öppenarea, enligt definitionen av öppenarea.

Bruttoarea.jpg
Illustrationen visar bruttoarea som är den sammanlagda ytan av alla våningsplan. Illustration: Sweco

Läs mer om Areamått på Boverket

Byggherre

Byggherre är den person som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten.

Det betyder att det är du som beställer ett byggarbete som är byggherre, inte entreprenören eller byggaren/byggfirman som gör själva arbetet.

Byggherren har det fulla ansvaret för att samhällskraven uppfylls. Byggherren har också det fulla ansvaret för att säkerställa att det finns förutsättningar för att uppfylla kraven. För detta ändamål ska byggherren utöva egenkontroll, uppföra kontrollplaner etc. Lagstiftningen är så uppbyggd att byggherren alltid är ytterst ansvarig.

Byggnad

En byggnad är en varaktig konstruktion som har tak eller tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark, helt eller delvis under mark eller på en viss plats i vatten samt är konstruerad så att människor kan vara i den. Med varaktig menas att något är byggt för att bestå under en längre tid, i motsats till tillfälliga konstruktioner.

Byggnadsarea (BYA)

Definitionen av byggnadsarea är den area som byggnaden tar upp på marken utan hänsyn till antal våningar eller höjd. Det är ytterväggarnas utsida eller konstruktionens utsida som räknas.

Vid beräkning av byggnadsarea ska inte följande räknas in:

  • Normalt takutsprång på max 50 cm.
  • Yttertrappa vid entré.
  • Mindre skärmtak i anslutning till entré.
  • Balkonger/uteplatser över 5 m från marknivån.
  • Byggnadsdelar som inte eller obetydligt (mindre än 50 cm) når över marknivån t.ex.  ljusschakt eller källaryttertrappa.

Byggnadsarea.jpg

Illustrationen visar byggnadsarea som är den ytan som en byggnad upptar på marken. Illustration: Sweco

Läs mer om Areamått på Boverket

Byggnadshöjd

I detaljplanen för en fastighet finns bestämmelser om byggnadshöjd. Det kan vara relevant att ta reda på dessa bestämmelser vid exempelvis nybyggnation, påbyggnad eller andra ändringar av den befintliga byggnaden som kan påverka byggnadshöjden.
 
Du kan läsa mer om bestämmelserna kring byggnadshöjd för just din fastighet genom att söka fram gällande detaljplan för din fastighet. Här följer en kort beskrivning av hur du beräknar byggnadshöjd.

Byggnadshöjden beräknas upp till skärningspunkten mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak, se figur nedan.

Byggnadshöjd

Byggnadshöjden ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än 6 meter från allmän plats (exempelvis gata) ska beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten.

Beräkningen av byggnadshöjd görs också separat för gatusida och gårdssida. Det betyder i praktiken att takkupor och andra byggnadsdelar kan påverka byggnadshöjden på båda sidorna av huset.

Begreppet byggnadshöjd definieras i 1 kap. 3 §, Plan- och byggförordningen.
Läs mer om byggnadshöjder

Byggrätt

Med byggrätt menas i vilken omfattning som en tomt/fastighet kan bebyggas. Byggrätten regleras oftast genom en area, höjd på byggnaden och avstånd till tomtgräns. Hur stor din byggrätt är framgår av detaljplanen som gäller för din fastighet.

För tomter/fastigheter utanför planlagt område måste en lämplighetsbedömning göras från fall till fall gällande hur mycket av fastigheten som får bebyggas.

Byggsanktionsavgift

Byggsanktionsavgiften är en avgift som tas ut vid olovligt byggande.
Avgiften ska tas ut då:

  • Ett bygg-, rivnings- eller markarbete har påbörjats innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked.
  • Ett byggnadsverk helt eller delvis tagits i anspråk innan slutbesked givits.
  • Ett byggnadsverk inreds för väsentligt annat ändamål än för vilket bygglov lämnats.

Läs mer om byggsanktionsavgift

Båtupplag

Båtupplag är ett uppställningslager för båtar. Enskilt båtupplag/ uppställningslager över vintern behöver inte bygglov. Båtupplag för fler båtar behöver bygglov och bedöms som en anläggning.

C
Certifierad

Inom flera fackområden finns eller behövs certifiering av sakkunniga. Sakkunnig är den person som har utbildning och/eller erfarenhet inom ett specifikt område och har uppfyllt kraven för ett godkänt certifikat, inom det egna fackområdet. Det gäller exempelvis för kontrollansvariga, tillgänglighetsakkunnig, brandsakkunniga och antikvariskt sakkunniga.

D
Dagvatten

Dagvatten är det vatten som regnat och snöat ned och som via tak och väggar ska tas om hand via mark och dagvattenbrunnar.

Detaljplan

En detaljplan är en plan som bestämmer vad marken ska användas till och vilken byggrätt en fastighet har. Detaljplanen är demokratiskt framtagen och är ett juridiskt bindande dokument.

Detaljplanen bestämmer vilken typ av bygglov som ges i olika områden. Till en detaljplan kan det tillkomma ytterligare bestämmelser som man måste ta hänsyn till, exempelvis riskzoner längs med vägar och järnvägar, kulturhistoriska värden, riksintressen, strandskydd, fastighetsplaner med mera.

I detaljplanen regleras bland annat: 

  • användningen av en fastighet eller ett område, t ex bostäder, parkmark, industri, centrum.

  • hur nära fastighetsgräns en byggnad kan placeras.

  • hur stora byggnaderna får vara.

  • våningsantal och höjd på bebyggelsen.
     
  • utformning av en byggnad eller ett bebyggelseområde, t ex att alla byggnader ska placeras på likartat sätt mot gata eller att alla tak ska ha en viss takutformning.

  • varsamhet i befintlig bebyggelse, t ex att underhåll ska ske med traditionella material och metoder, att fasader inte får ändras.
Diarienummer

Varje bygglovsansökan eller anmälan som kommer in till Miljö- och stadsbyggnadskontoret diarieförs och får ett diarienummer.
 
Det förenklar och snabbar på ditt ärende om du har diarienumret till hands, när du kontaktar din handläggare. När du skickar mail är det bra att skriva diarienumret direkt i ämnesraden.

E
Egenkontroll

Egenkontroll innebär att en person som byggherren har utsett ska kontrollera en viss åtgärd. Många kontroller under ett bygge eller projekt sker i form av egenkontroller och utförs bland annat av hantverkaren, men kan även ske av kontrollansvarig, byggherren eller annan sakkunnig person.

Energiberäkning

En energiberäkning är en teoretisk simulering över hur mycket energi det färdigställda huset kommer att använda under ett normalår. Energiberäkningen ska verifieras inför slutbesked genom mätning eller beräkning. Senast två år efter att byggnaden tas i bruk ska en energideklaration göras som skickas till Boverket.

Energideklaration

En energideklaration visar hur mycket energi som går åt i en byggnad och ger råd hur byggnaden kan bli mer energismart. Det är förordningen om energideklarationer för byggnader (SFS 2006:1592) som bestämmer reglerna kring energideklarationen. Fastighetsägaren ska anlita en oberoende expert för att ta fram energideklarationen. Energideklarationerna ska rapporteras till Boverkets register.

Entreprenör

En entreprenör är normalt sett den som utför arbetet i ett projekt. Entreprenören är ofta anlitad av byggherren. En entreprenör kan till exempel vara ett företag som utför byggarbeten.

F
Fackmannamässiga ritningar

Fackmannamässiga ritningar visar verkligheten eller hur tänkta byggnader och åtgärder kommer att se ut i verkligheten. Se exempelritningar.

  • Ritningen är ritad med svarta linjer på vitt papper.
  • Ritningen har tydliga siffror, bokstäver och symboler och namnges vad det är för typ av ritning.
  • Ritningen visar tydligt vad som ska byggas och vad som existerar från början.
  • Ritningen är ritad och utskriven skalenligt.
  • Ritningen har tydliga mått angivna.
  • Byggnad som inritas på karta är lägesbestämda mot tomtgräns så att minsta avstånd till granne framgår.
Förhandsbesked

Ett förhandsbesked är ett formellt beslut från kommunen som svarar på frågan om en viss åtgärd eller projekt är lämplig på en viss plats.
 
Ett förhandsbesked förväxlas ofta med att få ett snabbt svar på en fråga. Syftet med förhandsbesked är att du som planerar ett bygge ska kunna få ett första besked innan du söker bygglov, så att du med större trygghet ska kunna fortsätta din projektering och ta fram ritningar och dokument.

I förhandsbeskedet bedömer kommunen i första hand frågan om en viss åtgärd/byggnad kan tillåtas på en viss plats. Ett förhandsbesked tar normalt längre tid än ett bygglov, eftersom beslutet alltid ska fattas av samhällsbyggnadsnämnden. Du måste också betala en avgift för förhandsbesked.

G
Genomförandetid

Genomförandetid finns i alla detaljplaner och är minst fem och högst femton år. Under den tiden ska detaljplanen bli till verklighet, till exempel genom att ett område blir färdigbyggt.
 
När genomförandetiden slutar fortsätter detaljplanen att gälla tills den upphävs eller ersätts med en ny detaljplan. Poängen med genomförandetid är att det blir förutsägbart för markägare och kommun vilka rättigheter och skyldigheter som detaljplanen ger.

Giltighetstid för lov

Ett lov (bygglov, rivningslov eller marklov) gäller i fem år men själva åtgärderna, till exempel byggandet, rivningen eller markarbetet, ska ha påbörjats inom två år.
 
Om du under byggets gång vill ändra något som redan har fått bygglov måste du först kontakta din handläggare.

H
Handläggningstid

Handläggningstid är den tid det tar för handläggaren att fatta ett beslut i ärendet efter det att ärendet bedömts vara komplett. Ansökan bedöms vara komplett först då samtliga handlingar har inkommit till handläggaren för att denne ska kunna fatta ett beslut.
 
Handläggning av ett ärende kan ta olika lång tid. Ett ärende kan ta längre tid om exempelvis ritningarna inte är fackmannamässigt utförda, om den föreslagna åtgärden eller byggnaden inte följer bestämmelserna i detaljplanen och måste grannehöras och/eller om beslutet behöver fattas av byggnadsnämnden som sammanträder cirka en gång per månad. Det kan också ta längre tid om ärendet behöver skickas ut på remiss. 

Enligt plan- och bygglagen ska handläggningstiden av en ansökan vara max 10 veckor från att ärendet är komplett. Tiden kan dock förlängas max en gång med högst 10 veckor.

Husutsättning/utstakning

När du ska bygga ett nytt bostadshus eller någon mindre tillbyggnad måste du veta byggnadens exakta läge på marken innan arbetet påbörjas. Vid husutsättning markeras byggnadens alla hörn utifrån de mått du fått bygglov på.
Läs mer om husutsättning

Häckar och träd

Häckar
Att plantera en häck behöver inga tillstånd. Men tänk på att inte plantera häcken precis i tomtgränsen så att den riskerar att växa in på grannens tomt eller ut över gatan.

Höga häckar kan bli en trafikfara och bör därför vara högst 80 cm höga 10 meter in från gatukorsningar och 2,5 m åt varderas hållet vid utfarter. Hur du ska agera om du vill klippa grannens häck som hänger in på din tomt regleras i Jordabalken.

Träd
Träd kan vara särskilt skyddade genom detaljplan eller områdesbestämmelser och det behövs då marklov för att ta ner trädet.

I
Imkanal

Vid nybyggnad eller ändring av imkanal ska anmälan göras till Miljö- och stadsbyggnadskontoret.
 
Imkanal kallar man en ventilationskanal som ska föra bort luft från ett utrymme där man lagar mat. Kanalen ska utformas med god uppfångningsförmåga från matlagningsplatsen och vara möjlig att rensa från avlagringar (fett och matos).

Särskilda krav ställs på kanalens brandsäkerhet.

Infart

Om det inte finns någon in-/utfart till din villatomt eller radhus, eller om du vill flytta din in-/utfart kan du ansöka om detta hos Danderyds kommun.
 
Byggnation av den del av infarten som hamnar på gatumark, parkmark, naturmark eller gatuplanteringsmark (allmän plats) ska som regel utföras av kommunens upphandlade entreprenör.

Vid enklare förutsättningar och i samråd med kommunens gatuingenjör kan infart få anläggas av fastighetsägare. Det krävs dock att kommunens gatuingenjör godkänner anläggningen i en slutbesiktning.

J
Jordabalken

Jordabalken (SFS 1970:995) reglerar bland annat frågor om egendom. Många tvister mellan grannar rör sådant som inte regleras av plan- och bygglagen utan kan lösas med jordabalken, exempelvis grenar som hänger över tomtgräns.

Jäv

Att vara jävig innebär att vara partiskt på något sätt i ett ärende. En politiker i byggnadsnämnden eller en tjänsteman som är jävig i ett ärende får inte delta i vare sig handläggningen eller beslutet. Jäv regleras i förvaltningslagen.
 
Det finns dubbla anledningar att undvika jäv, dels att hindra att sådant som inte hör till saken får bestämma beslutets utgång, dels att undvika att misstanke uppstår om att beslutet inte är fattat objektivt och på saklig grund.

K
Konstruktör

En konstruktör är utbildad i att göra statiska beräkningar, hållfasthetsberäkningar, konstruktionsritningar med mera.

Kontrollansvarig

En kontrollansvarig (KA) arbetar på uppdrag av en byggherre. Vissa typer av ärenden ska ha en certifierad kontrollansvarig (riksbehörig). Den kontrollansvarige ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför de arbeten som ska kontrolleras. Det betyder till exempel att han eller hon inte får nära släkt med den som utför åtgärden eller arbeta inom samma företag som den som utför åtgärden.

Den kontrollansvarige ska biträda byggherren och delta i byggsamråd, besiktningar, arbetsplatsbesök och övriga kontroller. Han ska övervaka att samhällets krav uppfylls och att kontrollplanen följs. Det är lämpligt att koppla in den kontrollansvarige så tidigt som möjligt i ett projekt.

På Boverkets hemsida, www.boverket.se, finns en databas över riksbehöriga kontrollansvariga.

Kontrollplan

En kontrollplan är det samlade dokument som beskriver den kontroll som en byggherre ska utföra i ett byggprojekt för att uppfylla samhällets krav.
 
Kontrollplanen ska anpassas till byggherrens kompetens och objektets svårighetsgrad. Kontrollen kan göras på olika sätt: Genom egenkontroll eller av fristående sakkunniga.

En kontrollplan ska alltid innehålla uppgifter om:

  • Vem som gör kontrollen.
  • Hur kontrollen utförs.
  • Mot vad som kontrolleras (ex. Boverkets byggregler, konstruktionsritningar med mera).
  • Vilka intyg och andra handlingar som ska lämnas in till bygglovsavdelningen.
  • Vilka anmälningar som ska göras.
  • För enklare projekt kan förslag till kontrollplan lämnas in redan i bygglovskedet. På så sätt kan man få ett snabbt startbesked.

Exempel på kontrollplaner

Kungörelse

Byggnadsnämndens beslut om bygglov skickas till sökanden. Det skickas även för kännedom till övriga fastighetsägare och berörda grannar och kungörs på Post- och Inrikestidningars webbsida.

Källare

Källare räknas som våning om golvets översida närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden. Källardjupet räknas till det lägsta källargolvets översida.
källarvåning.jpg

L
Laga kraft

Att ett beslut vunnit laga kraft innebär att beslutet inte längre kan överklagas, tiden för överklagande har gått ut. Det kan gälla beslut om bygg-, rivnings- eller marklov. Ett beslut som har överklagats vinner laga kraft först då sista instans har avgjort målet.

Lägeskontroll

Lägeskontroll utförs av kommunens mätavdelning och innebär att man kontrollerar att byggnaden fått det läge och den sockelhöjd som överensstämmer med beviljat bygglov. Lägeskontrollen görs lämpligen efter formsättning av grunden för att eventuella fel ska kunna rättas till. 
Mer om lägeskontroll

M
Materialinventering

En materialinventering bör alltid göras före åtgärder som omfattar rivning. Det är en förutsättning för att rivningsavfallet ska kunna tas om hand på ett säkert sätt.

Vid materialinventeringen identifieras farliga ämnen, komponenter och material. Inventeringen bör minst omfatta material och produkter som kan bli farligt avfall.

Resultatet från inventeringen är ett viktigt underlag vid framtagande av kontrollplanen enligt PBL (Plan- och bygglagen (2010:900)).

Sortering av avfall

För att uppfylla kraven i plan- och bygglagen och miljöbalken ska alla som bygger och river sortera avfallet. Genom sortering av avfallsmaterialet är det möjligt att:

  • öka återanvändningen
  • öka materialåtervinningen
  • samla in farligt avfall på ett kontrollerat sätt
  • minska mängderna som deponeras

Sortering av bygg- och rivningsavfall ska normalt ske på plats. I undantagsfall kan central sortering i efterhand accepteras. Sortering vid källan minskar nedsmutsning och förorening av produkter som kan återanvändas. Det underlättar också återanvändning och återvinning. Källsortering bör ske i byggandets alla olika skeden: nyproduktion, underhåll, ändrings- samt rivningsarbeten.

Den mest grundläggande sorteringen är följande:

  1. farligt avfall
  2. material som kan användas igen (kan återanvändas)
  3. material som kan bli nytt material (kan materialåtervinnas) – avfall till återvinning
  4. material som kan förbrännas med energiutnyttjande (kan energiåtervinnas) – avfall till förbränning
  5. material som inte kan återanvändas eller återvinnas – avfall till deponi

Olika slag av farligt avfall ska hållas åtskilda från varandra, vilket gör att det farliga avfallet ofta behöver sorteras i flera olika fraktioner. På motsvarande sätt kan det behövas fler fraktioner även bland övriga avfallsslag för att optimera återvinningsmöjligheterna.

Eventuella virkesförstörande insekter eller annan ohyra ska avlägsnas och oskadliggöras vid rivning av byggnadsverket (5 kap. 17 § plan- och byggförordningen (2011:338)).

Exempel på farligt avfall som ska utsorteras

Nedan redovisar vi ett urval material/ämnen som ska inventeras före rivning och som ska omhändertas som farligt avfall inför/vid rivning och renovering:

  • elektriska och elektroniska komponenter och utrustningar ("elavfall")
  • asbest
  • lysrör, natriumlampor och termometrar med kvicksilver i
  • oljehaltiga kablar
  • fogmassor samt isolerrutor med PCB-tätning
  • kondensatorer med PCB
  • akrydurgolv med PCB
  • kylskåp, frysar, klimatanläggningar, brandsläckningsutrustningar (utgör elavfall, kan också innehålla ozonnedbrytande ämnen så som CFC, HCFC, halon)
  • isolering med CFC
  • träskyddsbehandlat virke, exempelvis kreosotimpregnerat virke
  • strålkällor
  • kvarlämnade kemikalier

Utsorteringen ska ske direkt på plats och det farliga avfallet ska förvaras väderskyddat och på sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt det. Att förbehandla elavfall på rivningsplatsen är inte tillåtet. Om förvaringen av elavfall och övrigt farligt avfall är bristfällig kan det leda till utsläpp av skadliga ämnen på plats samt stölder och vandalisering med negativ miljöpåverkan som följd.

Förebygga uppkomsten av avfall

Redan på projekteringsstadiet kan man vidta åtgärder för att förhindra uppkomsten av avfall i framtiden. Genom att bygga hållbara och flexibla hus minskar behovet av ombyggnad, och därmed minskar avfallsmängderna. Man bör välja material som går att underhålla, och inte behöver bytas ut vid skada eller slitage. Reparerbarhet är ett nyckelord – om byggnadsdelar går att reparera behöver de inte bli avfall.

Vid nybyggnation kan så mycket som 5-15 procent av byggmaterialen gå till spillo. Det beror på att en del material går sönder innan det byggs in, att allt byggmaterial inte går åt samt att spillbitar uppstår. Genom god planering och bra hantering och förvaring kan avfallsmängderna minskas.

Underlätta framtida separering, återanvändning och återvinning

Redan tidigt under projekteringen av en ny byggnad är det viktigt att tänka på att de material och konstruktioner som väljs helst ska kunna återanvändas, alternativt återvinnas eller åtminstone inte ställa till med problem i avfallsskedet. För att underlätta selektiv rivning och nedmontering är det viktigt att materialen är sammanfogade så att de lätt kan separeras i framtiden.

Vid ombyggnad och rivning kan tegel och äldre konstruktionsvirke sparas och återanvändas, till exempel bjälkar och takstolar. Gamla dörrar, fönsterkarmar, beslag, sanitetsgods och tegelpannor kan återanvändas.

Medelmarknivå

Vid en beräkning av en byggnads höjd och/eller källardjup ska man utgå från den anlagda marknivån invid byggnaden. Är marken runt huset plan blir det enkelt, då kan man använda medelvärdet av marknivån vid byggnadens hörn.

Om marken är kuperad ska man däremot utgå ifrån markens medelnivå invid hela byggnaden. Till beräkningen kan man använda fasadritningar, med befintliga och blivande marklinjer inritade, eller de plushöjder som angivits på ritningen och som förutsätts stämma med det färdiga resultatet. Det är alltså viktigt att den som ska bygga har kännedom om marknivåerna där huset ska placeras. Om det uppdagas i efterhand att felaktiga uppgifter har lämnats kan byggnadsnämnden förelägga om rättelse som kan bli kostsamma.

Om byggnaden är trappad, sammansatt av flera byggnadskroppar eller är byggd i vinkel, kan det vara motiverat att betrakta byggnaden såsom bestående av flera delar och göra en särskild beräkning av varje del för sig. Skälet till det är att förhindra att en lägre byggnadsdel ska kunna kompenseras med en annan (för) hög del.

En annan anledning till avvikande beräkningssätt kan vara att marken intill byggnaden stupar brant. I sådant fall kan det vara motiverat att bortse från den sida som stupar och räkna på de tre återstående sidorna, med hänsyn tagen till vad en betraktare uppfattar som höjd på byggnaden som sådan.

Om någon "grop" schaktats invid fasaden för enstaka garageramp, utvändig källartrappa eller dylikt eller om en utvändig trappa byggts upp, kan just den delen av fasaden undantas vid medelmarknivåberäkningen.

Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, skall beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda omständigheter föranleder annat. Endast höjderna mitt för byggnaden beaktas. Särskilda omständigheter som föranleder annat beräkningssätt kan vara att marken på den allmänna platsen eller själva tomtmarken är starkt kuperad.

N
Nockhöjd

Nockhöjden avser takkonstruktionens högsta punkt.

nockhöjd.PNG

Läs mer om byggnadshöjder

O
Olovligt byggande

Om du gör något som kräver bygg, rivnings- eller marklov utan lov kallas det för olovligt byggande. Det är också olovligt att påbörja en byggnation utan ett startbesked eller att flytta in och ta byggnaden i bruk utan ett slutbesked.
Mer om olovligt byggande

OVK - obligatorisk ventilationskontroll

OVK, obligatorisk ventilationskontroll, ska göras regelbundet, i de flesta byggnader. Syftet är att visa att inomhusklimatet är bra och att ventilationssystemen fungerar. Kontrollen ska göras av en certifierad kontrollant. En- och tvåbostadshus med S- eller F-ventilation utan värmeåtervinning är undantagna från OVK.

Syftet är att visa att inomhusklimatet är bra och ventilationssystemen fungerar. Det är byggnadens ägare som ska se till att en OVK utförs. På Boverkets hemsida kan man hitta certifierade kontrollanter. 

Kontrollen sker med olika intervall beroende på vilken typ av ventilation en byggnad har samt vilken typ av byggnad det gäller. En- och tvåbostadshus med FT-, FX- eller FTX-ventilation är undantagna från kraven på den återkommande besiktningen, dock ska dessa göra en första besiktning.
Läs mer om OVK

P
Plan- och byggförordningen (PBF)

Plan- och byggförordningen innehåller bland annat definitioner av byggnadshöjd och begreppet våning, krav på teknisk utformning och på egenskaper, regler för bygglov för anläggningar och skyltar samt regler för anmälan och byggsanktionsavgifter. 
Länk till PBF på riksdagen.se

Plan- och bygglagen (PBL)

Plan- och bygglagen (PBL) reglerar planläggning av mark och vatten och bestämmelser kring byggande.

I plan- och bygglagen kan du exempelvis läsa om regler för bygglov, marklov och rivningslov. Det är plan- och bygglagen som bland annat styr vilka förutsättningar som bör finnas för att bevilja bygglov.
Länk till PBL på riksdagen.se

Prickmark

I detaljplaner är det standard att som en planbestämmelse markera områden där "byggnad inte får uppföras", med prickar - populärt kallad prickmark.

Det brukar handla om marken närmast gatan och/eller annan allmän plats eller kuperade partier på tomten. Syftet kan vara att det ska vara ett fritt utrymme närmast mot gatan, både ur trafiksäkerhetssynpunkt men också rent stadsbildsmässigt om man vill ha en luftigare miljö. Traditionellt har hus placerats vid foten av höjdpartier och det kan även vara olämpligt att placera hus högt på tomten med tanke på möjligheterna för rörelsehindrade att nå byggnaderna. Kuperade partier kan också ha ett värde som orörd naturmark som bör sparas och kan rent tekniskt vara olämpliga att bebygga.

Prickmarken betyder inte ett absolut förbud att bygga på den, men det innebär en avvikelse från planbestämmelserna att göra det. Då ska berörda sakägare underrättas och ges tillfälle att lämna sina synpunkter på ansökan. Om avvikelsen kan betraktas som liten kan i vissa fall tillstånd lämnas till den, men de sakägare som eventuellt haft invändningar kommer då att informeras om hur de kan överklaga beslutet. Att placera en byggnad helt på prickmark är normalt inte en liten avvikelse.

När en detaljplan har prickad mark mot gata eller annan allmän plats kan en mur eller ett plank strida mot planens syfte att skapa en byggnadsfri förgårdsmark och ska då hanteras som en avvikelse.

Prickmarken läggs visserligen ut som en yta på marken, men gäller också för byggande över och under markytan. En balkong som hamnar ovanför prickmark kan därför innebära en avvikelse.

R
Radon

Radon i hus kan komma från marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet. Radon är en gas som naturligt bildas då grundämnet radium sönderfaller. Radium finns överallt i naturen i olika stora koncentrationer. Radongasen är osynlig och luktfri. Det enda sättet att upptäcka det på är att mäta.
Läs mer om radon

Relationsritning

En relationsritning är en ritning som redovisar förändringar som har gjorts i förhållande till ett beviljat bygglov, alltså en ritning som upprättas när ett bygge är klart och visar det slutliga utförandet.

S
Sakkunnig

En sakkunnig är expert inom ett visst område. Den sakkunnige anlitas av byggherren för att kontrollera sådant som behöver expertkunskap. 

Den sakkunniga skall kunna styrka sin sakkunnighet med ett certifikat.

Sakkunnighetsintyg

Sakkunnighetsintyg är ett dokument där den som är sakkunnig verifierar (godkänner) hur något är byggt eller utfört. Ett sådant ska ibland lämnas in för att kunna få ett slutbesked.

T
Tidsbegränsat bygglov

Om inte alla förutsättningar för ett permanent bygglov kan uppfyllas är det möjligt att söka tidsbegränsat bygglov i som längst 10 år. Därefter är det möjligt att söka tidsbegränsat lov för ytterligare 5 år. Åtgärden ska vara av tillfällig karaktär och planerad att pågå under en begränsad tid. De handlingar som behövs för ansökan är samma som för ett permanent bygglov samt en avvecklingsplan.

Tillgänglighet

En byggnad ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Läs mer om tillgänglighet

Totalhöjd

Totalhöjd är högsta punkten på huset, ofta skorstenens överkant.

Totalhöjd


Läs mer om byggnadshöjder

U
Underrättelse

När beslutet har fattats skickas det, förutom till sökande, även för kännedom till övriga fastighetsägare samt berörda grannar. Detta kallas att man underrättar sakägare. Underrättelsen innehåller ett följebrev samt en kopia av beslutet.

V
Vind

En vind är ett utrymme överst i en byggnad som begränsas mot det fria huvudsakligen av yttertaket och nedåt av det översta bjälklaget. Avgörande för huruvida vinden är ytterligare en våning är skillnaden mellan byggnadshöjden och höjden till vindsbjälklagets ovansida. Är det mer än 0,7 meters skillnad mellan de båda måtten och vinden kan inredas med bostadsrum eller arbetslokal räknas vinden definitionsmässigt som ytterligare en våning.
vindsvåning.jpg

Ö
Öppenarea (OPA)

Öppenarea (OPA)
Area av helt eller delvis öppna delar i anslutning till en byggnad, anordnade för vistelse eller förvaring. Enligt definitionen av byggnadsarea så ingår även öppenarea i byggnadsarea.
Öppenarea.jpg
Illustrationen visar öppenarea som är en helt eller delvis öppen yta i anslutning till en byggnad. Illustration: Sweco

Läs mer om Areamått på Boverket

Överklagan

Ett beslut om bygglov kan överklagas till Länsstyrelsen. Överklagandet ska dock skickas in till byggnadsnämnden som vidarebefordrar det till Länsstyrelsen tillsammans med samtliga handlingar i ärendet.

Överklagandet ska ske inom tre veckor från att du har tagit del av beslutet. För övriga sakägare (ex. grannar och fastighetsägare) är överklagandetiden fyra veckor från kungörelsedatum i Post- och Inrikes tidningar.

Är du osäker på vilket datum beslutet kungjordes går det att söka fram det på deras sida med hjälp av fastighetsbeteckningen. När tiden för överklagande gått ut vinner beslutet laga kraft.

Läs mer om överklagan

Kontaktinformation

Miljö- och stadsbyggnadskontoret

Om du har frågor eller synpunkter:

Kontakta oss

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss att förbättra danderyd.se

Tack för ditt svar.