Träd i stadsmiljö mår bättre med skelettjord

Danderyd har nyligen inlett arbetet med ett nytt system för trädplantering. En princip som ligger till grund för hur gatuträd ska planteras. Varje träd ska få en ny växtbädd för att få optimala växtförhållanden i stadsmiljö. Dagvattnet ska användas som en resurs istället för att tas om hand som ett problem.

Alla dessa funktioner (se bilden) bidrar i detta exempel Sätraängseken med, två år efter växtbäddsrenovering.

Nyplantering av träd är viktigt ur ett klimatanpassningsperspektiv eftersom träd minskar de negativa effekterna av klimatförändringen.

Stadsträdets funktion

Träd har olika funktioner i städer där deras positiva effekter på stadsmiljö är både estetiska och praktiska. Förutom att ge grönska i staden förbättrar träden den förorenade luften och fångar upp stoft från biltrafiken. Träden i staden har dessutom en temperaturutjämnande effekt genom att använda solenergi för sin tillväxt. Samtidigt ger lövverket skugga och svalka under varma sommardagar. När det gäller nederbörd kan de minska belastningen på kommunens avloppssystem genom att ta upp stora mängder vatten. Träd fungerar också som en nod i ett grönt nätverk i staden. De gynnar biologisk mångfald och erbjuder boplats för fåglar och livsmiljö för ett antal växter, mossor, insekter och lavar.

Vad är skelettjord?

Att använda dagvatten som en resurs för bevarande och utveckling av våra gröna värden är något kommunen ser mycket positivt på. Genom att ge stadsträd bättre förutsättningar att växa skapas en rad fördelar. Men vad är egentligen kännetecknen för skelettjord? Här är några viktiga egenskaper:

  • Luftiga bärlager som tillåter vatten att transporteras från markytan och nedåt
  • Gasutbyte som är extremt viktigt för trädens rotsystem
  • Vatten kan absorberas snabbt
  • Mer utrymme för trädernas rötter

Skelettjord är en blandning av organiskt material (biokol) och makadam. Genom att använda skelettjord kan man öka markens förmåga att absorbera regnvatten, förbättra markens struktur och öka dess motståndskraft mot extremväder och erosion. Därmed bidrar användningen av skelettjord till att minska risken för översvämningar. Träd och växter trivs också extra bra i den mer porösa skelettjorden och detta främjar tillväxten och gynnar deras förmåga att rena luften och ge oss andra ekosystemtjänster. Biokol hjälper till med näringstillförsel och filtrera även bort skadliga ämnen ur dagvattnet.

Läs mer om Danderyds pilotprojekt för skelettjord vid Stockholmsvägen, Inverness.

 

Fördelar med att ge stadsträd bättre villkor via skelettjord

  • Dagvattnet används som en resurs istället för att tas om hand som ett problem.
  • Ledningsnätet belastas i mindre utsträckning.
  • Om man ger rötterna utrymme att växa så finns inte samma risk att de invaderar VA-rör på jakt efter fukt och luft eller lyfter och förstör dyr markbeläggning.
  • Renar dagvattnet genom att träden och växterna behöver och tar hand om kvävet.
  • Biokol fungerar både som kolsänka och binder till exempel tungmetaller väldigt hårt till sig, så att de inte går vidare till Edsviken eller andra mottagare av vatten.
  • Ökad biologisk mångfald.
  • Bidrar till en grön inramning av trädgårdsstaden som är inbjudande för våra invånare.

 

Frågor och svar om skelettjord

Skelettjord är en blandning av organiskt material (biokol) och mineraljord. Det kan innehålla stora fraktioner av makadam eller se mer ut som grovt grus beroende på användningsområde. Skelettjord är porösare än vanlig jord, så den bättre absorberar vatten och skapar mer syretillförsel för växterna.

Danderyd är en trädgårdsstad och för att kommunen ska leva upp till det epitetet behöver den grönska. Vi har sett i våra testodlingar att skelettjorden verkligen får växterna att trivas och grönska. Bladmassa och kronomfång ökar. Genom det här projektet kommer Danderyd bli en betydligt grönare och frodigare kommun.

Tekniska nämnden och kommunstyrelsen har fattat beslut om att satsa 66 miljoner kronor under tre år på så kallad skelettjord, en form av naturbaserad lösning för klimatanpassning. Ytterligare 30 miljoner kronor ligger inom projektet ”Skelettjord beläggning”.

Det är ett av kommunens största klimatanpassningsprojekt. Genom att använda den porösa skelettjorden vid anläggning i gatumiljö och parker ökar möjligheterna att ta hand om dagvattnet lokalt. Det förhindrar översvämningar nedströms och i låglänta områden. Detta är viktigt i vår kommun med många områden som ligger under havsnivån.

Vi börjar med "lågt hängande frukter" (kopplat till klimatanpassning), det vill säga - var är det mindre dyrt och går snabbt att göra åtgärder?

Projektet är nära kopplat till att vi gör andra åtgärder samtidigt. Till exenmpel ta bort dagvattenbrunnar och kantsten, skeva om hårdgjorda ytor samt fylla på ytor som sjunkit ihop för att leda om regnvatten till gröna ytor.

Varje åtgärd är platsunik. För att bibehålla bilden av trädgårdsstaden ska vi plantera träd där det saknas. Med hjälp av skelettjordens fina egenskaper kan vi återetablera träd. Det kan vara vid vägar där det inte har kunnat stå träd på länge.

Hela Mörbyparken har 40 cm skelettjord så att vi kan plantera träd var vi vill. Den långa planteringen med perenner i mitten är fylld av skelettjord och fungerar också som ett skyfallsfång från högre liggande gator. Biokolsmakadamen i växtbädden där ser ut ungefär som grus.

Vi har också en testbädd längs Stockholmsvägen i Stocksund. Den växer fantastiskt fint.

Vi har även testat att plantera träd i biokol. Sätraängseken vaccumschaktade vi för fyra år sedan och lade biokolsmakadam 60 cm djupt och i en radie lika bred som trädkronan med strålande resultat.

 

Trädens förutsättningar i staden

Stadsmiljön är ingen naturlig växtplats för träd. I städer är det många träd som far illa på grund av dåliga växtförhållanden. I vissa fall kan plantering, etablering och/eller underhållsskötsel vara en bidragande orsak till att träd inte mår bra i dagens stadsmiljöer.

Nedan följer en kortfattad redogörelse av de viktigaste problemen som kan drabba träd i stadsmiljö.

Tillgången till syre i marken är en av de mest kritiska faktorerna för stadsträdens välbefinnande. En fördel-aktig jordstruktur har porer som är huvudkällan för vatten- och luftrörelsen i jorden och skapar en god balans mellan luft- och vattentillgången. Täta mark-beläggningar gör att porerna trycks ihop och hela balansen förstörs. Det försämrar växtförhållandena och kan i vissa fall orsaka syrebrist och koldioxidförgiftning.

Vattenbrist är ett annat problem för stadsträden. På grund av hårdgjorda beläggningar runt träden avleds regnvatten till dagvattensystem och inte ner i marken. Detta gör att vattentransporten försvåras och träd inte får tillräckligt mycket vatten.

För att träden ska kunna växa krävs ett gott utrymme under mark, vilket är något som stadsmiljön inte kan erbjuda. Ofta har träd en begränsad yta för sin tillväxt oberoende om träden står placerade i gräsyta eller i hårdgjord beläggning.

Ytskiktet i gatumiljöer består vanligtvis av hårdgjorda ytor (till exempel asfalt, betong och marksten). Dessa ytor har en mindre genomsläpplighet jämfört med en öppen eller växtbeklädd markyta. Detta gör att organiskt material hindras att komma ner i marken vilket leder till närings-brist och skapar dåliga växtbetingelser för trädrötter.

Ett annat viktigt problem är att halkbekämpning med salt utsätter många stadsträd för höga saltkoncentrationer. När snö och is smälter är det ganska vanligt före-kommande att saltet hamnar i trädens växtbäddar. En dålig dränering i jorden gör att saltet stannar kvar och orsakar igenslammade porer i marken med följdskador som syre- och vattenbrist.

Beskärningsskador är också vanliga på träd i staden. En av de allvarligare skadorna uppstår vid beskärningssnitt på huvudstam eller grenar med rötskador och risk för nedfallande grenar som följd.

Vid grävning för el, vatten, avlopp eller fiber kan trädrötter skadas. Träd i stadsmiljö kan också bli påkörda av fordon.

 

 

Uppdaterad: 2024-06-26