Bronsålder

ca 1800 - 400 f Kr.Danderydsområdets landskap förändrades kraftigt under yngre stenåldern och bronsåldern genom landhöjningen. Strandförskjutningen var oregelbunden, men bör mot bronsålderns slut ha resulterat i ett vattenstånd som var cirka 15 meter högre än dagens.

Det innebär att det mitt över Danderyd gick ett öst-västligt sund som sträckte sig från Edsviken via Nora och Rinkeby, omfattade Ekebysjön och Ösbysjön och öppnade sig mot sydöst. Höjderna runt Djursholms slott var öar, och söder om dem låg vidsträckta områden under vatten.

Norr om sundet fanns ett stort sammanhängande landområde som omfattade Rinkebyskogen och Ekebyområdet och som sträckte sig förbi Enebyberg och vidare mot Täby/Sollentuna. Söder om sundet fanns två större öar. Den norra omfattade de högt belägna markerna runt Mörby centrum. Vid Mörby järnvägshållplats skildes de av ett smalt öst-västligt vattenstråk, och söder om detta bildade Stocksund och Mörbylund en karg och bergig södra ö.

Bronsåldergrav vid Kalles klimp

Här, längst i sydväst, finns en grav, vars läge och konstruktion talar för att den är från bronsåldern. Den ligger på Mörbylundshöjden, ovanför det branta stupet mot Edsviken nära tunnelbanebron. Den är byggd av ganska grov sten som ligger direkt på berghällen, är sju meter i diameter och en halvmeter hög. Runtom har den en halvmeterhög kantkedja av stenblock. Graven undersöktes och restaurerades 1928. Många av stenarna låg då utsprida utanför graven. En mindre flintskärva hittades i en skreva.

Förutom bronsåldersrösenas funktion som gravar har man velat tolka många av dem som ett slags territoriemarkeringar. Med sitt utsatta läge på en kal och framträdande klippa, har stensättningen vid Mörbylund snarast varit avsedd att ses från vattnet (vars nivå vid denna tid låg i nivå med Stocksundsbrons körbana). En liknande men större röseliknande stensättning finns också på Lappkärrsberget ett par kilometer åt sydöst.

Vattenvägar

Är man som idag uppvuxen med vägar och biltrafik kan det vara lätt att uppfatta Edsviken och andra vattenstråk som transporthinder och naturliga gränser. Båtar var dock väl kända under denna tid och vattenvägarna hade tvärtom en viktig sammanbindande betydelse som fanns kvar långt fram i tiden.

Kan man då utifrån denna grav dra slutsatsen att Danderyd hade en bronsåldersbefolkning? Om dateringen är riktig visar graven förstås att trakten varit känd, och att området kan ha ingått i tidens ganska rörliga näringsutnyttjande. Däremot kan man inte – som för yngre järnålderns bygravfält - räkna med en bosättning i omedelbar närhet.

De första danderydsborna?

Ett möjligt läge för en boplats vore annars intill den grunda vik som då fanns där sjukhuset och Mörbyskolan nu ligger. Platsen erbjuder ett bra och skyddat läge. Det finns tecken på att en bosättning kan ha funnits där. I närheten av lokverkstäderna vid Mörby gård undersöktes 1973 ett gravfält från folkvandringstid (omkring 1000 år yngre än Mörbylundsgraven).

Spritt i det material av vilket gravarna var byggda påträffades keramik av en typ som är vanlig på boplatser runt övergången mellan yngre bronsålder och äldre järnålder. Man tycks alltså har ha hittat material från två skilda bebyggelsefaser, där den äldre kanske kan ha samband med bronsåldersgraven vid Mörbylund.

Uppdaterad: 2019-06-27

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss att förbättra danderyd.se

Tack för ditt svar.