Terapidjur sysselsätter rastlösa händer

Stort tack för paketet med djuren säger Birgitta Alm i telefon när vi ringer henne. Birgitta arbetar på Klingsta äldreboende och har just tagit emot och delat ut djuren som visade sig ha stor åtgång. Flera av våra boenden har omslutit djuren i sina armar, berättar hon glatt.

Birgitta Alm (till höger) med sin kollega Danielle Wester
Axplock av de dockor och djur som delats ut till våra äldre

Efterfrågan är stor, det kändes verkligen som en värmande gåva när vi fick paketet med dockor, hundar och katter. Vi packade upp dem tillsammans med de äldre. Bara det att få ett paket att glädjas åt i dessa tider är härligt. Vi berättade att Danderyds kommun ville ge oss en present och ni fick lovord kan jag intyga. Vi försöker ta tillvara på alla glada stunder och skapa aktiviteter av det.

En vanligtvis fåordig man döpte katten till Kurre

En man klappar på katten och pussar på den och har döpt den till Kurre. Han har haft honom i sina armar sedan han fick den idag. En kvinna tog en katt i sin famn och började stryka över kattens kropp och började gråta, nu har hon bäddat ner den i sin säng.

Positiva sidor

Jag ser många positiva bitar i dessa djur och dockor. En del av de äldre inser såklart att det är en docka eller ett leksaks djur men det förtar inte syftet. Man får något mjukt att hålla i, någon att krama och sedan börjar samtalen. I dessa tider då vi inte får röra de närmaste och käraste och inte heller har möjlighet som vanlig att dela våra tankar med familj och vänner måste ändå tankar och ord få komma fram. Känslor, tankar, minnen finns där i olika grad hos våra kära boende med demens sjukdom säger Birgitta.

Glädjande minnen och berättelser lockar många skratt

Berättelserna som vi leder om exempelvis djur man haft, fostran av barnen, sorg kring saknat husdjur och glädjande minnen kring saker barnen gjort ger goda samtal. Vi kan skoja och skratta som till exempel när en docka fick följa med till vår glasskiosk och mumsa med oss i sommarvärmen. Humor och att vi gör det tillsammans är ett viktigt inslag.

Då demens sjukdomen gått ett steg längre är dockan eller husdjuret på riktigt

Här krävs inlevelse för oss personal, en filt som behöver värma den lilla, är hon hungrig, trött, glad eller ledsen? Vi behöver som personal ha mod att ”leka” samtidigt som det är på fullt allvar. Man kan ju inte lämna ett barn frysande eller hungrig. Som personal får vi ge varandra tips om hur vi jobbar med detta och ge varandra mod och kunskap. Det är viktigt att vi möter personer med demenssjukdom i den värld där dom är och inte försöker ta in dom i vår värld.

Vi har även haft med djuren på musikstunder eller några vill helt enkelt ha dem i famnen och krama, tänk så skönt, det är bara fantasin som sätter gränser och här får fantasin flöda fritt avslutar Birgitta Alm.

Catherine Berglund, demenssamordnare på kommunen och även utbildad *Silviasjuksköterska som köpt in djuren

När besöksförbudet trädde in på våra äldreboenden så tänkte jag direkt att vi behöver göra något för våra boende. Att inte få träffa sina anhöriga kan leda till mycket oro, ilska och sorg. Jag tänkte direkt att vi genom stimulansbidrag kunde köpa in hundar, katter och dockor för att ge värme och sällskap. Jag har genom mina 25 år inom demensvården fått uppleva mycket fina resultat av lugn och ro och glädje tack vare dessa hjälpmedel.

Fakta om terapidjur/dockor: Studier har visat att digitala terapidjur lindrar symptom som apati, oro, ångest och sömnsvårigheter – och till och med bidrar till minskad användning av antidepressiva mediciner. Behovet av kroppskontakt blir inte mindre med åren. Känseln, det sinne som utvecklas först, finns kvar livet ut. På senare år har man utvecklat olika former av massage, ofta kallad taktil massage, som numera används inom demensvården. Vid medveten och strukturerad beröring kan den gravt demenssjuke som kan vara innesluten i sig själv plötsligt ta ögonkontakt och kommunicera verbalt med den person som ger beröring.

*Silviasjuksköterska: Fokus ligger på omvårdnad vid demenssjukdom och sjuksköterskans roll som samordnare för en god vård och omvårdnad. Utbildningen utgår från den palliativa vård filosofin, som bygger på symtomkontroll, kommunikation och relationer, teamarbete samt stöd till närstående.